Aleksandr Lukasjenko styr Belarus med auktoritära metoder. Oppositionen vill ha demokrati, men så länge Lukasjenko sitter vid makten kommer det inte att finnas stabilitet och fred i östra Europa, säger oppositionsledaren Svetlana Tichanovskaja.
— Utan (Rysslands Vladimir) Putin skulle Lukasjenko inte kunna hålla sig kvar vid makten, och för Putin är Lukasjenko en lojal och billig allierad i regionen, säger hon till TT under ett Sverigebesök.
Besöket skedde i tisdags, och hon bar som så ofta med sig porträttet på sin då fängslade make Sergej Tichanovskij. Hon axlade hans roll som oppositionsledare sedan han fängslats i samband med det riggade valet 2020. Han dömdes till 18 års fängelse. Tichanovskaja gick exil med sina barn.
Make frigavs
Några dagar efter besöket i Stockholm kom besked från Minsk om att Sergej Tichanovskij, svenska Halina Krasnjanskaja och ytterligare tolv politiska fångar släppts. Svetlana och Sergej kunde få vara tillsammans igen, nu i Litauen dit han förts.
Beslutet togs sedan den amerikanske presidenten Donald Trumps sändebud Keith Kellogg varit på besök i Minsk.
De politiska implikationerna i Belarus var inte tydliga, inte heller vad frigivningen innebär för diktatorn Aleksandr Lukasjenko. Han har hållit sig kvar vid makten i över 30 år och i det senaste belarusiska så kallade valet i vintras påstås han ha fått över 86 procent av rösterna. Oberoende observatörer ogiltigförklarar valet.
”Drivkraft för diktatorer”
Men Lukasjenko sitter kvar. Och Ukrainakriget har blivit ett ekonomiskt uppsving för honom, konstaterar Tichanovskaja. Samtidigt vill omvärlden ha fred. Bland annat USA:s president Donald Trump har försökt förmå Ryssland och Ukraina att nå en fredsuppgörelse, men det är viktigt att fråga sig vad fred får kosta, säger Svetlana Tichanovskaja.
— Är vi redo att offra ukrainsk mark och sända en tydlig signal till Putin att man kan skära i Ukraina som en tårta, eller ska vi ge honom Belarus som en gåva?
Hon påminner om hur osannolikt det fullskaliga Ukrainakriget verkade innan Ryssland invaderade grannlandet. Nu bor hon sedan flera år i Litauen och känner av farhågorna där.
— Frågan är om Europa kan stå emot attacker. Det handlar inte bara om stridsvagnar, det handlar om drönare och information. Europa måste hålla ihop för att möta detta, säger hon.
