EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen har fått många syrliga kommentarer för den uppgörelse som gjordes med USA:s president Donald Trump den 27 juli.
— Ni begravde Draghi- och Letta-rapporterna (om hur EU ska få mer tillväxt och konkurrenskraft) tillsammans med vår strategiska autonomi på en golfbana i Skottland, rasade Iratxe García Pérez, gruppledare för EU-parlamentets socialdemokrater, i debatten efter von der Leyens årliga linjetal i förra veckan.
Dessförinnan försökte kommissionsbasen försvara sig själv.
— Jag kommer aldrig att chansa om folks jobb och levebröd. Vi såg till att EU fick bästa möjliga deal, hävdade von der Leyen.
Bättre än inget?
Trots allt har hon också stöd bakom sig, inte minst eftersom många befarar att tuffare tag från EU bara skulle ha följts av än värre tullhot från USA och dessutom indraget USA-stöd till Ukraina.
— Det är ett avtal som det är svårt att vara entusiastisk över, men det är bättre än alternativet, säger Jörgen Warborn (M) på en svensk pressträff i EU-parlamentet.
— Jag tror inte att någon i det här huset är nöjd. Men de allra flesta ser att ett avtal är bättre än att inte ha något, säger kollegan Emma Wiesner (C).
Hummer-beslut
Oron över vad som skulle hända annars lär hjälpa avtalet att få godkänt. Å andra sidan är det inte mycket som EU-parlamentet väntas få säga till om.
Formellt är det tills vidare bara två delar som ledamöterna ska hantera under hösten: dels en bredare bit om att ta bort tullar på industriprodukter och öppna upp för skaldjur och vissa jordbruksprodukter, dels en betydligt smalare del om förlängd tullfrihet för hummer av olika slag.
Än så länge är det dock oklart om hur behandlingen kommer att gå till, exempelvis kring möjligheten att lägga ändringsförslag.
Olja och vapen
Uppgörelsen i Skottland omfattar samtidigt andra saker som tills vidare inte finns som konkreta förslag. EU förväntas till exempel köpa amerikansk energi – främst olja och gas – för hisnande 750 miljarder dollar, omkring 7 miljoner miljoners kronor, under de kommande tre åren. Det är dock inget som EU kan besluta om, eftersom själva EU inte bedriver någon handel.
I stället är det i så fall upp till medlemsländerna att handla i Washington. Samma sak gäller även för löften om att göra miljardinvesteringar och köpa vapen från USA.
De här delarna är det som upprör mest bland kritikerna.
— Det går exakt totalt mot det som EU nu har talat om hela våren, om att vi ska vara mer oberoende, säger Isabella Lövin (MP) i EU-parlamentet.
