Gatorna i Ramallah kantas av skräphögar, med petflaskor och annat bråte. Turisterna lyser med sin frånvaro. Kvarteret där Palestinska myndigheten (PA) har sitt kansli sticker ut, med bilvägar utan stora hål.
Myndigheten, som styr delar av det ockuperade Västbanken sedan 90-talets Osloavtal, är känd för att stå långt ifrån det palestinska folket. Enligt en opinionsundersökning gjord av det palestinska opinionsinstitutet PCPSR i maj var endast 19 procent av palestinierna på Västbanken och 28 procent i Gaza nöjda med PA:s hantering av kriget i Gaza, där Israel enligt hälsodepartementet i det Hamasstyrda Gaza dödat över 66 000 palestinier, civila och stridande.
”Vi är frustrerade”
Om det vore val i dag skulle endast sex procent på Västbanken och tio procent i Gaza rösta på president Mahmud Abbas från Fatah, tydligt slagen av den terrorstämplade islamiströrelsen Hamas kandidat Khaled Mashal.

Varför är Abbas så impopulär – när den enda riktiga oppositionen har varit Hamas?
— Vi skrev under Osloavtalet för 32 år sedan, och människor hoppades att en tvåstatslösning skulle vara på plats om kanske fyra eller fem år. I stället har ockupationen fortsatt. Så vi är frustrerade över att inte ha kunnat leverera, säger premiärminister Mohammad Mustafa, tillsatt av Abbas, i en sällsynt intervju med TT.
Opinionssiffrorna är låga och något val har inte hållits sedan 2005. Betyder inte det att myndigheten står inför en legitimitetskris?
— För det första så har Hamas kontrollerat Gaza och just nu är det ockuperat av Israel. I östra Jerusalem har vi blivit förhindrade att hålla val. Det är i vårt intresse att hålla val. Om samma undersökning hade gjorts i dag är jag övertygad om att det hade sett annorlunda ut.
Tror på erkännande från USA
Mustafa hänvisar till det faktum att Palestinska myndigheten kan stå inför ett momentum efter att flera länder, som Storbritannien och Frankrike, har erkänt Palestina som stat.

— Erkännandena är ett kvitto på att vi har rätt till självbestämmande och att vi förtjänar en stat. Sedan är det såklart en annan sak att världen lever upp till det.
Ett viktigt erkännande saknas dock, konstaterar Mustafa och pekar på USA, en av Israels närmast allierade. Trump har tidigare hävdat att ett erkännande skulle belöna ”Hamasterrorister”.
— Ett erkännande från USA har en stor betydelse, och jag skulle önska att det kom så snart som möjligt. För bara några månader sedan trodde vi aldrig att det skulle komma erkännanden från Frankrike och Storbritannien, säger Mustafa som själv tror att det är fullt möjligt att USA erkänner Palestina inom en snar framtid.
I måndags presenterade Trump en fredsplan för Gaza, vilket styret i Ramallah har välkomnat. I den framkommer krav på att myndigheten ska reformeras innan den kan ta kontroll över Gaza, vilket även Danmark har ställt som krav för ett erkännande.
Att reformera myndigheten, som anklagas för korruption av både Israel och palestinier på Västbanken, var ett löfte från Mustafa när han tillträdde som premiärminister i februari 2024. Men vad har egentligen hänt sedan dess?
— Vi har en korruptionsmyndighet med en ny strategi. Genom digitalisering kan vi minska den mänskliga faktorn. Våra transaktioner är väl dokumenterade, bokförda genom internationella företag som Ernst & Young, och vår budget publiceras öppet på vår hemsida.
Vill se press på Israel
Ett annat brådskande hinder är att Israel har blockerat inkomstskatt till myndigheten sedan maj, vilket kan riskera en kollaps, enligt premiärministern.
— Om man inte kan betala sina anställda, sociala tjänster och säkerhetstjänster, så underminerar det så klart regeringen. Frågan är varför den israeliska regeringen gör det här. För att de vill att vi kollapsar? För att de inte vill se en lösning? Jag tycker att fokus bör vara på att pressa Israel att agera annorlunda.

Mustafa hävdar att anklagelser från Israel om korruption är en strategi för att underminera myndigheten.
— Den ena dagen blir vi anklagade för att vi inte har fördömt Hamas, även om vi har gjort det sedan dag ett. Den andra dagen är vi korrupta. De (Israel) hittar ursäkter hela tiden för att inte lösa den här konflikten en gång för alla, säger han.
— Vårt budskap är tydligt: Vi kan ta hand om oss själva. Fokusera på att lösa de politiska problem som finns mellan oss så att två folk kan leva i den här regionen fridfullt och säkert.