En första vapenvila mellan Israel och Hamas ägde rum redan i november 2023, efter en och en halv månads krig. Efter en vecka dundrade kriget i gång igen.
Det har gjorts flera försök att avbryta kriget, men de har varat som längst i några veckor. Tiotusentals fler har dödats, även gisslantagna. De senaste månadernas upptrappning förde parterna till ett läge där alla hade att vinna på en överenskommelse.
Missa inget viktigt, följ oss på Google.
Hamas
Den palestinska islamiströrelsen är sargad. Nästan hela ledarskiktet har dödats och dess väpnade motstånd har gått över i en slags gerillakrigföring i stadsruiner.
Efter Israels attacker mot libanesiska Hizbollah och Huthistyret i Jemen, och det korta kriget med Iran, står Hamas ensamt.
Islamisterna har inte velat avväpna sig eller upplösas och invänt mot formerna för ett maktskifte i Gaza. De har också stått fast vid att gisslan bara släpps mot garantier för varaktig fred.
I onsdags förra veckan hölls ett avgörande möte mellan USA och Hamas i Egypten, skriver Axios. Trumpsändebudet Steve Witkoff lät Hamasledningen förstå att gisslan har blivit ”mer en belastning än en tillgång” för dem, då Israel trappar upp snarare än ned.
.
Israel
Israel hade inledningsvis brett västerländskt stöd för sitt svar på Hamas 7 oktober-attacker, men när dödstalen steg i ett svältande Gaza blev landet 0alltmer diplomatiskt isolerat.
Israels uttalade mål var att få hem all gisslan, ”förgöra” Hamas och undanröja hot mot Israel. Men målramarna har flyttats och premiärminister Netanyahu har gjort sig beroende av extrema samarbetspartier som vill gå ännu hårdare fram.
Ett växande missnöje har tagit sig uttryck i stora demonstrationer i Israel. Alltfler israeler har velat se ett rakt fredsavtal där hela gisslan släpps på en gång. Benjamin Netanyahu anklagas för att ha velat dra ut på krig och förhandling i eget maktintresse.
Nästa år är det val. Netanyahu anklagas internationellt för krigsbrott, men står också åtalad för korruption hemmavid.
.
USA
Israels närmast allierade USA har lagt veto mot resolutioner om vapenvila sex gånger i FN:s säkerhetsråd.
I januari, då Joe Biden lämnade över presidentmakten till Donald Trump, rådde vapenvila. USA hade medlat fram en flerstegsplan, i stora delar lik dagens, i samarbete med Trumplägret.
Planen nådde dock bara en första fas. Israel återupptog kriget med full kraft efter några veckor och då hade Trump få invändningar. Vapenleveranser återupptogs och han argumenterade öppet för ett Gaza helt utan palestinier.
Månader av upptrappning följde. Israel genomförde ett kort krig med Iran och en ny markoffensiv i Gaza och utförde till sist ett anfall i medlarlandet Qatar. Där någonstans tröt Trumps tålamod.
Det överraskande Qataranfallet var avgörande för ett genombrott, berättar inblandade källor för internationella medier: Trumps budskap till Netanyahu var att detta var den ”seger” som erbjöds och att han undsatte honom för sista gången.
