Genom att använda den ryska statens tillgångar som frusits på europeiska konton på grund av kriget kan upp till 1 500 miljarder kronor lånas ut till Ukraina.
Pengarna finns huvudsakligen tillgängliga hos det Belgien-baserade finansiella institutet Euroclear. Rent tekniskt handlar det om att låna ut till Ukraina med nollränta och med tillgångarna som säkerhet.
Lånet ska Ukraina sedan inte behöva betala tillbaka förrän Ryssland börjar betala krigsskadestånd för den enorma förstörelse som åsamkats.
I praktiken förvandlas därmed de ryska tillgångarna till ett sorts förskott på skadeståndet.
Hot mot euron?
Europeiska centralbankens ledning och många länder har dock varit tveksamma, inte minst på grund av oro för att andra länder ska skrämmas bort från att spara och investera i EU och att euron ska försvagas som global växelvaluta.
Fast det avfärdas av exempelvis Sverige.
— Det är på gränsen till trams. Att euron skulle vara hotad om vi tar det här steget är att gå väldigt långt, sade finansminister Elisabeth Svantesson (M) i samband med ett EU-möte i Luxemburg för två veckor sedan.
Hårdast motstånd kommer från Euroclears värdland Belgien. Premiärminister Bart De Wever kräver garantier från övriga EU, om allt landar i skadeståndsprocesser mot Belgien.

Ägg eller kyckling?
Han har också ifrågasatt det kloka i att använda de frysta tillgångarna, eftersom EU tills vidare nyttjat räntorna från dem för att förse Ukraina med pengar.
— Man förlorar guldäggen om man äter kycklingen, sade De Wever på en presskonferens i början av oktober.
Belgien har ännu inte gett med sig – men har åtminstone öppnat för att efter veckans EU-toppmöte låta EU-kommissionen lägga fram ett formellt förslag.
Först då väntas svar på hur kommissionen tänker lösa lånet rent juridiskt, hur pengarna ska få användas och vad som krävs för att få det godkänt, utan att exempelvis det starkt Ukraina-kritiska Ungern sätter stopp.
Nästa svåra bit blir sedan att få igenom förslaget – något som inte väntas förrän tidigast i december.




