Nyheter24
Annons

Nazism och terror när Nederländerna röstar igen

Publicerad: 29 okt. 2025, kl. 05:31
EU:s förre klimatkommissionär Frans Timmermans leder en allians mellan Nederländernas socialdemokrater och gröna och hoppas bli premiärminister efter onsdagens val. Foto: Wiktor Nummelin/TT

Framför rådhuset i Maastricht sätter vänsterpartiet SP upp sitt valtält i en sista jakt på nya väljare.

— Vi har ingen riktig premiärminister och en regering som är helt åt pipan. Nu hoppas vi på något supersocialt, säger lokale partichefen Job Heusschen.

Onsdagens parlamentsval är det tredje på bara fyra år i ett land där storpartierna tappat mark och ständigt nya rörelser virvlar upp – och sedan försvinner igen.

Hårdare klimat

Höstens korta valrörelse har präglats av ett allt hårdare politiskt klimat. En ytterhögerdemonstration i Haag i september urartade i kravaller. I Amsterdam attackerades socialdemokraten Frans Timmermans av huliganer som gjorde Hitlerhälsning och kallade honom “judesvin”.

Annons
Valarbetare från vänsterpartiet SP sätter upp sitt kampanjtält framför rådhuset i Maastricht inför valet i Nederländerna.
Valarbetare från vänsterpartiet SP sätter upp sitt kampanjtält framför rådhuset i Maastricht inför valet i Nederländerna.

Islam- och invandringskritiske Geert Wilders har i sin tur pekats ut som en av de tilltänkta måltavlorna för en misstänkt terrorgrupp i grannlandet Belgien som greps i början av oktober.

Terrorhotet fick Wilders att tillfälligt ställa in en del av sitt kampanjande – något som visserligen också utpekats som en taktik från honom för att ge extra uppmärksamhet och möjlighet att nu dyka upp i valspurten som en frisk fläkt.

Hösten 2023 ökade hans PVV kraftigt under de allra de sista dagarna inför valet. Nu hoppas han på något likadant i ett läge där en hel hög med partier ligger i jämnhöjd inom några få procentenheter.

Svåra kompromissförhandlingar

Det jämna läget bäddar för svåra kompromissförhandlingar. Senast tog det drygt sju månader att bilda regering. Då fick PVV vara med – men bara i ett styre där mindre framträdande namn utsågs till ministrar.

Annons
Ytterhögerveteranen Geert Wilders på ett kampanjmöte i Volendam i lördags.
Ytterhögerveteranen Geert Wilders på ett kampanjmöte i Volendam i lördags.

I förra valet var stödet för Wilders starkast i just Limburg-regionen, där Maastricht ligger. I Kerkrade, alldeles vid gränsen mot Tyskland fick PVV 44 procent av rösterna, mot 23 procent över hela landet.

SP-chefen Heusschen känner dock en skillnad – inte minst eftersom det var Wilders som orsakade årets nyval genom att dra bort sitt stöd för den nuvarande regeringen.

I år slår inte alla Wilders-väljare igen dörren när vänstern kommer och knackar på.

— Vissa tycker att han blev blockerad, men andra är besvikna: han fick makt, men han gjorde ju ingenting, säger Heusschen i Maastricht.

Job Heusschen (tvåa från vänster) är lokal ledare för socialistpartiet SP i Maastricht. Hans parti hoppas på starkt stöd med hjälp av löften om billigare bostäder - en av huvudfrågorna i Nederländernas val på onsdagen.
Job Heusschen (tvåa från vänster) är lokal ledare för socialistpartiet SP i Maastricht. Hans parti hoppas på starkt stöd med hjälp av löften om billigare bostäder - en av huvudfrågorna i Nederländernas val på onsdagen.

Fakta: De vill styra i Nederländerna

Här är huvudpersonerna i onsdagens parlamentsval i Nederländerna:

Geert Wilders, PVV – ytterhögerveteran vars parti väntas bli störst, men som få är sugna på att regera tillsammans med.

Frans Timmermans, GL/PVDA – tidigare utrikesminister och EU-kommissionär som leder en allians av gröna och socialdemokrater.

Henri Bontenbal, CDA – ny ledare för landets äldsta konservativa parti som ökat igen efter flera katastrofval de senaste åren.

Rob Jetten, D66 – vänsterliberal som skärpt sin syn på migration och valtalar om att bygga tio nya städer för att lösa bostadskrisen.

Kommentarer

Annons
Annons
Annons