Parlamentets syn på en uppskjutning gick igenom med 402 röster mot 250 i en omröstning i Strasbourg på onsdagen.
Därmed kan slutförhandlingar inledas med EU:s medlemsländer i hopp om att hinna enas före årsskiftet, då de nya reglerna annars varit tänkta att träda i kraft.
Klicka här för att följa oss på Google— Det här var en lagstiftning som från början hade väldigt mycket frågor och frågetecken kring sig så jag tycker det är bra att man rätar ut en del av dem. Det här är bra för de svenska skogsägarna, säger Jessica Polfjärd (M) efter omröstningen.
— Det här visar att när högern håller ihop så kan vi göra mycket bra för svenska jobb och svenska arbetare, tycker kollegan Beatrice Timgren (SD).
Byråkrati
Den så kallade avskogningsförordningen, EUDR, syftar till att stoppa import av produkter som producerats på mark där regnskog nyligen har avverkats. Skarp kritik har dock funnits från såväl flera länder utanför Europa som företag och skogsbolag i Europa, som oroats över alltför stor administration och byråkrati.
Oklarheter om hur reglerna ska följas ledde redan i fjol till att införandet sköts upp i ett år. Nu väntas det dröja till tidigast den 30 december 2026 innan de börjar gälla.
Parallellt har EU-kommissionen också haft problem med att bygga upp de it-system som behövs för reglerna.
”Katastrof”
Att reglerna skjuts upp och blir mindre skarpa får samtidigt besk kritik från miljöhåll.
— Det är en fullständig katastrof. Det är ytterligare ett bevis på hur både kommissionen och det nuvarande parlamentet fullständigt har tappat ledarskapet i klimatfrågan, säger Pär Holmgren (MP).
— Jag kan förstå att det kan finnas rent administrativt krångel i den här lagstiftningen. Men den dagen när vi fullständigt upphör med avskogning, framför allt regnskog i Brasilien och Indonesien, då slipper vi ju också krånglet, säger Holmgren i Strasbourg.
Av de svenska ledamöterna röstade S, M, SD, C och KD för en uppskjutning. MP, V och L röstade mot.
.jpg)