Tufft om Ukrainalån - ”ödesvecka för Europa"

När statsminister Ulf Kristersson (M) och EU:s andra stats- och regeringschefer samlas i Bryssel på torsdag är tanken att de ska kunna enas om hur Ukraina ska stöttas ekonomiskt under 2026 och 2027.

I förra veckan togs ett stort steg framåt när länderna beslutade att man kan frysa ryska statstillgångar i EU på mycket längre tid än bara ett halvår i taget. Därmed slipper man risken att plötsligt och oväntat behöva lämna tillbaka pengarna, när och om sanktionerna löper ut.

Men nästan samtidigt drogs det också rejält i handbromsen då fler länder än tidigare öppet uttalade sig mot ett lån på de frysta tillgångarna.

Fler säger nej

Läget nu är komplicerat.

— Det här är en ödesvecka för Europa. Det är dags för EU att visa styrka. Jag är irriterad över att det är så många länder som fortsätter att krångla, säger utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) på väg in till ett möte med sina kollegor i Bryssel på måndagen.

Hon är inte glad över att Italien, Bulgarien och Malta gett sitt stöd till Belgiens skepsis om att använda de frysta tillgångarna. Deras maning om att söka andra alternativ ger hon inte mycket för – framför allt om man i så fall behöver ta beslut med stöd av alla EU-länder, snarare än bara en majoritet.

— Jag tror att alla förstår att vi inte kommer nå dit, säger Malmer Stenergard.

Klart uttalande nej finns redan från Ungern, Slovakien och Tjeckien.

”Blir allt svårare”

Om ingen enighet kan nås för ett lån på de ryska tillgångarna får Ukraina tills vidare nöja sig med vad enskilda länder kan fortsätta att ställa upp med.

Både Malmer Stenergard och EU:s utrikeschef Kaja Kallas utlovar dock hårt arbete för att få planen i mål.

–Vi är inte där än och det blir allt svårare, men vi gör vårt jobb och har fortfarande några dagar på oss. Vi kommer inte att lämna toppmötet förrän vi har ett resultat, säger Kallas.