Pensionssystemet, inkomstskatten, arbetsmarknaden, vården och byråkratin. En uttalad ambition för den tyske förbundskanslern Friedrich Merz (CDU) och hans koalitionsregering med socialdemokratiska SPD har sedan valet 2025 varit att enas om en rad reformer.
Den tyska välfärdsstaten är i behov av förändringar på flera områden – och det är bråttom.
— De behöver få någonting gjort, säger Ann-Kristin Kölln, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, om Merz regeringskoalition.
— En ny regering skulle genomföra “en höst av reformer”, men inget stort hände då, och nu är vi i juni månad.
Prövning för demokratin
Ann-Kristin Kölln tror inte att några omvälvande förändringar är att vänta innan förbundsdagen går på sommarledigt i början av juli. Däremot kan koalitionens senaste taktik, med förhandlingar i mindre grupper och uppdelade reformförslag, bära frukt.
— Man kommer att enas på något sätt. Det handlar om att ge och ta.
Parallellt med käbblet i regeringen har högernationalistiska Alternativ för Tyskland (AFD) tagit mark i opinionen. Efter fjolårets val, då de traditionella storpartierna CDU/CSU och SPD endast med nöd och näppe lyckades få ihop en majoritet, kallade Markus Söder, regeringschef i Bayern och ledare för Merz kristdemokraters systerparti CSU, storkoalitionen för ”demokratins sista kula".
— Det egentligen bästa som Tysklands regering kan göra nu är att leverera politik, och visa handlingskraft. Det kan vara en bra strategi också för att bemöta ett växande stöd för AFD, säger Ann-Kristin Kölln.
Politiska låsningar
Det är många knutar som Merz regering ska nysta upp på en och samma gång. Kanslern har själv kallat samtiden i Tyskland för ”den mest utmanande sedan andra världskriget”.
Den tyska ekonomin står och stampar – något som Merz lovat ändring på men där få konkreta resultat presenterats. Sett till bnp är Tysklands ekonomi fortfarande starkast i Europa, och tredje störst i världen, men den har dragits med svårigheter sedan pandemin. Höga energikostnader, bränslepriser och ökad konkurrens från Kina har hämmat den exportberoende ekonomin.
I våras skrev Merz ekonomiska rådgivare ned tillväxtprognosen för 2026 till 0,5 procent.
— Det betyder att det finns väldigt lite pengar i systemet att använda till de reformer som utlovas. För tredje året i rad har man försökt få fart på tillväxten, den tidigare koalitionen hittade inte heller någon bra lösning.
Även Merz politiska stil har varit föremål för debatt.
— Det finns de som säger att han behöver fokusera mycket mer på inrikespolitik. En annan kritik som Merz ofta får är att han saknar fingertoppskänsla i sin retorik. Han kan uttrycka sig impulsivt och i vissa lägen uppfattas som nedlåtande, säger Ann-Kristin Kölln.
Stor ledning för AFD
Samtidigt som regeringen värker fram kompromisser väntar flera delstatsval. I Sachsen-Anhalt ser AFD ut att göra stora framgångar, och skulle till och med kunna vinna egen majoritet i september.
Det högernationalistiska och ryssvänliga partiet bedöms utgöra en säkerhetsrisk för Tyskland. Landets författningsskydd (BFV) har kommit fram till att partiet motarbetar den "frihetligt demokratiska grundordningen".
— Det finns en risk att AFD förändrar statsapparaten i Sachsen-Anhalt, att de följer Trumps exempel och byter ut tjänstemän eller avskaffar delar av regionens institutioner. De skulle också kunna försöka dra in bidraget till allmän radio och tv, säger Ann-Kristin Kölln.
Partiets snabba uppgång har aktualiserat frågan om demokrati i debatten.
— Vi vet från forskningen att stödet för demokratier och demokratisk legitimitet ofta drivs av prestation. Om politikerna inte levererar på det medborgare kräver och vill ha, minskar stödet för demokrati, säger Ann-Kristin Kölln.
