Ja till ny grundlag i Bolivia

President Evo Morales fick sitt ja till Bolivias nya konstitution enligt vallokalsenkäter på söndagskvällen. Folkomröstningen genomfördes med "lugn stämning och respekt", sade observatörer från OAS, Amerikanska staters organisation.

Morales har föreslagit författningsändringarna så att större politisk makt och större andel av intäkterna från den viktiga naturgasindustrin tillfaller ursprungsbefolkningen, som också är i majoritet i landet. De nya bestämmelserna ska begränsa möjligheterna till storinnehav av mark och göra det möjligt för honom själv att bli omvald efter fullgjord tid som president - den gamla författningen tillåter bara en mandatperiod på posten.

Om godkännandet bekräftas i det officiella resultatet signalerar det en ny era i boliviansk politik.

Värre slitningar?

Enligt förespråkarna får indianerna äntligen sin rättmätiga plats vid maktens grytor. Skeptikerna befarar ännu värre slitningar i ett land som redan nästan delats på mitten när de rikare västra delarna högljutt och stundtals våldsamt protesterat mot den förste indianpresidentens politik.

Dessutom är det oklart hur snabbt och smidigt alla de högtidligt formulerade reglerna i det över 100 sidor långa grundlagsdokumentet kan införas. Bolivia kan också få svårt att förklara sig inför grannländerna Chile och Peru - paragrafen om att bergslandet har en "oavvislig" rätt till kustkontakt med Stilla havet kan tolkas som förnyade anspråk på de landområden Bolivia förlorade i krig på 1800-talet.

Spöstraff

De fyra miljoner bolivianer som väntades ha röstat på söndagen hade också att ta ställning till frågan om enskilda landägares markinnehav ska begränsas till 5 000 eller 10 000 hektar - ett hot mot rika och mäktiga markmoguler i Bolivias östra delar, även om en regeländring inte ska gälla retroaktivt. Och även om omvärlden har svårt att invända mot en jämnare fördelning av makten i det fattiga andinska landet, kan Bolivia också få problem med den traditionella rättsskipning på landsbygden som den nya grundlagen godkänner.

Spöstraff och dylika uråldriga påföljder applåderas knappast av människorättsorganisationer och andra bedömare i västvärlden.

Skrivet av: