Krig hotar efter diktatorns död

Guinea står inför maktvakuum och politiskt kaos sedan president Lansana Conté dött, ett kaos som kan sprida sig till grannländer.

Kort efter dödsbudet utlöste upproriska militärer en strid om den politiska makten.

Det rådde förvirring om vem som verkligen hade makten det första dygnet efter Contés död. Trots sin dåliga hälsa hade han inte pekat ut någon efterträdare och några få timmar efter dödsbudet natten till tisdagen körde stridsvagnar i riktning mot presidentpalatset, rapporterade journalister.

En grupp officerare och soldater krävde samtidigt att landets skulle rensas på korruption.

Conté avled efter en längre tids sjukdom, sade parlamentets talman. Exakt vad som tog hans liv framgick inte men Conté var kedjerökare, diabetiker och har dessutom fått diagnosen leukemi.

Stöder regeringen

Efter talmannens besked hävdade militärer att de upplöst regeringen - något premiärministern Ahmed Tidiane Souaré dock förnekade. Souaré fick också stöd av landets högsta militärchef, general Diarra Camara. Enligt grundlagen ska talmannen utlysa presidentval inom 60 dagar.

Ganska omgående meddelade den upproriska militärgruppen i statlig radio och tv att den upplöst regeringen och statliga myndigheter. Också grundlagen upphävdes, sade gruppen som kallades sig Nationalrådet för demokrati och utveckling enligt nyhetsbyrån AFP.

Ett "konsultativt råd" med civila och militära representanter ska inrättas och styra landet, hette det. Militärkuppen förnekades dock senare av premiärminister Souaré. I ett radiotal försäkrade han att regeringen fortfarande styr och han uppmanade det "modiga guineanska folket" att hålla sig lugnt, skriver AFP. General Camara försökte också förhandla med rebellerna för att förmå dem att följa grundlagen.

Styrt med järnhand

Conté styrde det västafrikanska landet med järnhand i förlitan på krigsmaktens och sin folkgrupps stöd i 24 år. Han grep makten i en militärkupp efter första president Ahmed Sekou Touré dött 1984. Sedan förde han förde sitt land genom krig och svårigheter. Men de senaste åren har den internationella kritiken mot hans auktoritära styre blivit allt mer högljudd.

Landet är trots väldiga naturtillgångar - det är världsetta på export av aluminiumråvaran bauxit - är ett av världens fattigaste. Tisdagens händelser liknar Contés eget maktövertagande. Och Guineas politiska framtid är nu högst oviss.

Hur framgångsrikt kuppförsöket blir beror i stort på hur enad militären är. Delar av armén revolterade tidigare i år efter uteblivna löner och en militär maktkamp kan bli farlig.

Spridningsrisk

Om våldsamheter bryter ut riskerar de etniska motsättningar som präglar landets politik att förvärras. Det skulle även hota flera av andra länder i regionen. Liberia, Sierra Leone och Elfenbenskusten är alla relativt stabila efter åratals blodiga konflikter och fruktan stiger nu för att oro i Guinea ska sprida sig dit. Afrikanska unionens freds- och säkerhetskommissionär Ramtane Lamamra vädjade därför till parterna att agera lugnt och undvika våld.

FN:s reaktion

FN uppmanar sin personal i Guinea att hålla sig borta från gatorna.

– Vi uppmanar all FN-personal att hålla sig hemma, säger en talesperson för FN till CNN.

FN:s generalsekreterare Ban Ki-moon, uppmanade i ett uttalande militära ledare i Guinea att respektera den demokratiska processen och verka för en fredlig övergång av makten.

Skrivet av: