Därför måste alla veta vad som händer i Afrin just nu

I januari 2018 inleddes den turkiskt ledda "Operation Olivkvist". Ett kodnamn för en attack i Afrin mot kurdiska Demokratiska unionspartiet (PYD), och dess beväpnade gren Folkets försvarsenheter (YPG). Attacken var också riktad mot de syriska demokratiska styrkorna (SDF).  

Nu har turkiska styrkor helt tagit över staden Afrin. Det genom attacker mot såväl civila som militärer från kurdiska styrkor.

Varför har så många dött?

Det pågår ett inbördeskrig i Syrien – och det kan du läsa mer om här. Den här turkiska aktionen sägs bottna sig i viljan att utrota terrorister för att göra Syrien fritt. Samtidigt hävdar landet att Islamiska staten finns närvarande i Afrin. Något som många inte alls menar är fallet – bland annat Alaraby (en nyhetssajt med fokus på Mellanöstern) skriver att det snarare är en direkt attack mot kurder. 

Över 5 000 människor har flytt från Afrin, enligt FN via Sveriges Radio. Dessutom finns det rapporter som visar att det ska vara riktigt svårt att ta sig från området. 

Enligt Syriska människorättsobservatoriet har omkring 280 civila dödats och ytterligare 1 500 kurdiska soldater samt 400 militärer kopplade till Turkiet dödats, skriver ETC.

Det hela blir ytterligare komplicerat eftersom USA svarat med att man kommer försvara de pro-kurdiska styrkorna som varit en viktig hjälp i kampen mot IS. 

Var ligger Afrin?

Det är en stad i norra Syrien, men sedan 2012 kontrolleras staden av och utgör huvudstaden i Rojovas kantoner. Rojova är i sin tur en autonom region främst i nordöstra Syrien, men också innehållandes Afrin i nordvästra Syrien och delar av Aleppo.

Regionen gränsar till Turkiet, Irak och Syrien. Målet för regionerna är inte nationellt självbestämmande utan efter det syriska inbördeskriget omvandlades Syrien till en decentraliserad demokrati. Rojova erkänns inte av Syrien som autonom region.

Varför bestämde sig Turkiet för att sätta in militära insatser?

Turkiets president Recep Tayyip Erdoğan har varit väldigt hård med att betona att de som ställer sig i vägen för "Operation Olivkvist" kommer få betala "ett högt pris". 

Han hävdar också att YPG har samröre med terrorstämplade Kurdistans arbetarparti, PKK. Det tillbakavisar USA som alltså kommer försvara YPG-områden som Turkiet hotat att invadera.

Den 18 mars 2018 tog de turkiska styrkorna helt kontroll över staden, skriver Reuters.

Vad händer egentligen i Turkiet?

I Turkiet har hundratals personer tillfångatagits efter YPG-positiva demonstrationer och omkring 100 journalister och politiker har slängts i fängelse. Dessutom har 800 personer som utryckt ilska kring operationen på sociala medier tillfångatagits av turkiska myndigheter.

Protester mot Turkiets agerande har arrangerats över hela världen. Bland annat på Cypern och i Frankrike. 

Här kan du läsa om och se bilder från det oerhört obehagliga inbördeskriget i Syrien.

Vad kan det få för konsekvenser?

Dels så har det skapat en obalans bland de allierade USA, Syrien, Turkiet – och Ryssland. De har på ett enastående vis blivit fiender och allierade på en och samma gång. Det för att USA stöttat de pro-kurdiska styrkornas framfart för att stoppa IS i Syrien.

Samtidigt har Turkiet byggt upp en 20 000 man armé i Syrien från bland annat Fria syriska armén för att stoppa YPG. Och Ryssland påvisar starkt förtroende medan man stöttar Assad-regimen i Syrien.

Flera experter menar att Turkiet sysslar med en etnisk rensning och vill krossa idén om ett fritt Kurdistan. 

– Det skulle nästan kunna beskrivas som en etnisk rensning, ett sätt att försöka ändra demografin med våld via tvångsförflyttning av flyktinggrupper, säger Paul Levin, chef för Institutet för Turkietstudier till nyhetsbyrån TT via Aftonbladet.

Vad har USA för val?

De amerikanska styrkorna står nu inför ett jobbigt val. Att antingen överge de kurder som man varit beroende av i kriget mot IS. Eller att hamna i konflikt med Turkiet vilket i sig kan bli tungt eftersom båda är medlemmar av Nato.

President Donald Trump har uttryckt oro för Turkiets aktioner och ber landet att inte riskera en konflikt mellan USA och Turkiet. Fokuset måste, enligt honom, ligga på att stoppa IS framfart. I januari uttryckte han oro kring Turkiets "falska retorik" och att det kan leda till ett "mer ostabilt Syrien", enligt ett pressmeddelande från Vita huset.

Hur har Sverige reagerat?

I Sverige befann sig Nesrin Abdullah, överbefälhavare för YPG, och deltog i en pressträff där hon kommenterade Turkiets attack. Enligt SvD pratade hon också om kriget mot IS – där YPG:s kvinnliga soldater varit en stor skräck för terroristerna.

Det har också riktats många kritiska röster mot Turkiets insatser här hemma. Via Nyheter24:s debattsida har bland annat Sverigedemokraterna kritiserat attackerna och Socialdemokraterna har skrivit om att "försoning är den enda lösningen".

Glöm inte att ladda ner vår app för att få full koll på de senaste nyheterna. Finns på Google Play och App Store.