Som besökare på Nyheter24 samtycker du till användandet av s.k. cookies och adblockeridentifiering för att förbättra din upplevelse hos oss. Jag förstår, ta bort denna ruta!

Lettland klarar inte IMF:s krav

Nyheter | 21/04/2009 20:40

Lettlands regering planerar att skära 40 procent i årets budget.

Lettlands regering planerar att skära 40 procent i årets budget. Ändå klarar man inte IMF:s krav på budgetunderskott under fem procent. På tisdagen satt regeringen i Riga i maratonmöte och diskuterade hur man skulle rädda staten från bankrutt.

De livsnödvändiga krislånen på 7,5 miljarder euro stoppas om IMF:s villkor inte uppfylls. En delutbetalning från Internationella valutafonden, IMF, har redan hållits inne och nästa är hotad.

Trots att man nu diskuterar 40-procentiga nedskärningar kommer budgetunderskottet att bli 7,7 procent, sade finansminister Einars Repse till journalister efter tisdagens möte.

Hård Borg Repse tänker få ned underskottet till sju procent och hoppas sedan kunna förhandla med IMF, vars representanter väntas till Riga i nästa vecka.

Sverige är tillsammans med EU och IMF stor långivare i krispaketet. När finansminister Anders Borg var i Riga nyligen stödde han inte Lettlands önskan om ökat budgetunderskott utan "intog generellt samma position som IMF", enligt en initierad lettisk källa.

Hittills har regeringen tagit undan barnbidraget och pensionerna från direkta nedskärningar, men man har brutit löftet till fattigpensionärerna om en höjning till existensminimum.

Lettland hade tidigare EU:s snabbast växande ekonomi, men den gick i recession i fjol efter överhettning bland annat på grund av den vidlyftiga kreditgivningen från de svenskägda bankerna. I år väntas Lettlands BNP minska med 12-15 procent.

Euron

Arbetslösheten beräknas nu vara 15 procent och ökar. Statens skatteinkomster sjunker, samtidigt som de sociala kostnaderna går upp och budgetunderskottet bara växer. Lettlands mål till 2011 är högst tre procents budgetunderskott, så att man kan gå över till euro 2012.

Ministrarna måste därför ta fram nya förslag på långsiktiga besparingar. När den förra regeringen sänkte statens lönebudget med 15 procent följde protester och kravaller i Riga i januari. Den nya sparplanen innebär ännu större lönesänkningar, bland annat för lärarna. Men än är inga beslut tagna.

Skrivet av: