"Jag har aldrig lust längre"

Hej Hanna.

Jag börjar lite fint med att säga att jag vill vara anonym.

Jag har en pojkvän sedan två år tillbaka, han är fin och allt det där och ja jag är kär, tokkär. I början hade vi sex mycket och ofta och han var den första som fick mig att komma vaginalt! Vi hade bra sex och jag trivdes med det. Men sedan hände något, jag vet inte vad men jag har aldrig lust längre. Jag blir nästan äcklad av själva tanken på sex, sex med honom, sex med någon och onani.

Jag har en tung ryggsäck, ätstörning i grund och botten nu kroppsligt frisk men inte fri. Jag har ett enormt självförakt, jag har tidigare legat runt med karlar för att känna smärta. Jag är deprimerad men samtidigt så otroligt tacksam över att ha funnit min kärlek. Jag har tidigare haft lust men nu är det dött. Stendött, torka. Och jag vet inte vad jag ska göra, han blir ledsen men säger att det är okej. Jag försöker ibland, men jag blir heller inte våt. Jag blir inte ens en gnutta kåt.

Jag tar ju tabletter för mitt mående, neuroleptika och fluoxetin... Men lusten avtog långt innan, men jag antar att de inte gör saken bättre, även om de hjälper mig i vårat förhållande avsevärt.

Jag hade en rätt grav ätstörning och jag skäms för att säga att jag fortfarande inte är helt fri. Men har man aldrig tidigare varit älskad så är det svårt att acceptera sig själv.

Jag beundrar dig ska du veta, och jag lär mig av dig.

Men snälla Hanna, kan du komma med något tips så är jag tacksam.

Varma kramar och tack

Hej fina du! Tack för alla fina och rörande ord.

Sexlust är inget konstant utan går upp och ner i perioder,  att bli deprimerad är inget som hjälper den heller. När du säger att du bland annat får neuroleptika så förstår jag att det inte rör sig om små problem, direkt, men det är bra att du fått hjälp! Men ja, ångest, medicin och en så självkritisk syn på kroppen som du säger dig kämpa med, inte konstigt om sexlusten får en ordentlig törn.

Sexlusten är något som hänger ihop med hela ditt liv. Jag önskar att det vore så enkelt att jag kunde tipsa om en grym vibrator, någon slags porr eller dylikt. Men livslust, självkänsla och sexlust går i högsta grad hand i hand, och jag tror att det framförallt handlar om att du ska få landa, vänja dig, slappna av, känna av hur du mår och se om det blir bättre innan du tar tag i din sexlust.

Att inte ha en sexlust kan bli ett stort ångestmoment för att man lägger så mycket press på sig, speciellt om man har en partner man älskar. Och han låter som en bra partner! Men man vill ju så gärna, inte bara för sin egen skull, utan också för den man älskar. Den här viljan och prestationsångesten som tar vid är förjävlig.

Men det är bra att du pratat med honom om det och att han förstår. Jag tycker inte att du ska göra något aktivt för att ta tag i din sexlust. Jag tycker att du ska låta dig själv slappna av. Jag tror att både din kropp och sinne är i behov av det. Men det finns andra fina, intima saker man kan göra. Ligga nära varandra, kramas mer, man kan öka andra former av kroppskontakt som inte har med sex att göra. Ligga och klia varandra på ryggen, pilla i varandas hår, fin intimitet som stimulerar er båda två fysiskt men som inte behöver leda till någon form av sex.

Låt dig själv ta lugnt, och njut av fysisk kontakt som håller er nära varandra trots avsaknad av sex. Vem vet? En dag när ni ligger där och doftar på varandra, kliar på varandras rygg och bara har det fint och nära när ni rör vid varanda – den kan börja smyga sig på igen, men du måste låta det ta tid och undvika att lägga press på dig.

Kram,
Hanna