Läsarfråga: Min kille älskar spriten mer än mig

Hej Hanna, och tack för en jättebra site! Jag har ett problem med killen jag är tillsammans med. Vi har snart varit ihop i ett år och jag är väldigt kär i honom. Vi flyttade ihop ett par månader tillbaks och det var då jag insåg att saker som jag trodde var ett övergående problem som vi kunde hantera egentligen är, ja, som han ÄR.

Min kille är världens finaste, bästa mest älskvärda människa. När han är nykter, vill säga. När han dricker är det en annan fråga. Det går bra när han bara tar ett par öl men när han dricker mer än så blir det problem. Han är en väldigt social person och väldigt trevlig, han gillar att vara i allas blickfång och eftersom han är rolig och oerhört karismatisk så blir det ofta så det blir. Men problemet är när han upplever att så inte är fallet. Han tar väldigt illa vid sig, mår väldigt dåligt och tror att det är något fel på honom. Han börjar supa sig jättefull, blir sur eller ledsen och så blir det bråk och problem.

Men främst med mig. Han håller en bra yta för andra. Han kan beställa in flera shotrundor, flaskor med champagne och allt möjligt för att göra sig mer attraktiv för dem runtom om honom. Ofta utan att han egentligen har råd, och han slåss med stora kreditkortsskulder. Han berättade för mig att de överstiger en halv miljon kronor vid ett läge. Han sätter sig själv i skuld, mår dåligt, blir sur och kompenserar genom att försöka glänsa ännu mer inför sina vänner och sätter sig själv i större skulder.

Jag har försökt säga åt honom men då skriker han bara åt mig. Han kallar mig för riktigt vidriga saker när han är full. Han blir aggressiv och slår sönder saker. Han har aldrig slagit mig och det tror jag inte att hon kommer att göra heller. Men han skrämmer mig och beter sig illa. Ibland kommer han ihåg vad han gjort dagen efter och ber om ursäkt, men ibland har han minnesluckor från redan tidigt på kvällen och kommer inte ihåg något.

Nu när vi ses varje kväll ser jag hur stort problemet är och hur det sitter fast i hela hans person även under dagarna. Han har såna behov av att bli älskad och beundrad och det sätter oss båda i problem. Vid ett tillfälle när han inte hade kreditkorten med sig ut så ringde han upp mig klockan tre på natten och bad mig föra över 3000 kronor till hans konto... Jag vill inte veta vad han skulle ha pengarna till. För ett år sedan skulle jag aldrig sagt ja till något sånt. Nu vågar jag inte säga nej. Jag vet inte vad han skulle göra eller hur elak han skulle bli om jag lät bli.

Jag vet inte vad jag ska göra. Fortsätter det såhär så måste jag göra slut med honom, det förstår jag och det kommer jag att göra om det fortsätter. Jag känner hur han drar ner mig bit för bit. Men han är underbar annars och jag är kär i honom, jag skulle så gärna vilja att han kunde sluta vara den delen av honom som får oss båda att må dåligt, och få honom att vara den personen som jag älskar och han själv klarar av att hantera.

Alla tips är guld värda. Jag vill höra råd från så många som bara möjligt som varit i en liknande sits, kanske förstår hur han tänker och hur man kan rädda honom från det, från människor som har kloka idéer. Jag är desperat och vet inte alls hur jag ska lösa det här. Snälla, hjälp!

Ett liv med en alkoholist är inte lätt. För det är vad din kille är, även om han själv förmodligen inte skulle medge det. Men allt du beskriver tyder på att han inte bör dricka alkohol alls.

I min mening låter det som att han saknar något i sitt liv och försöker kompensera av det. Alkoholen gör honom glad och avslappnad, han får träffa människor som tycker att han är rolig, han får bekräftelse av det – och han vill ha mer. Han bjuder för att få mer kärlek, för att få känna sig värdig som människa, för att göra andra till lags. När han misslyckas tycker han att han inte är värd att få finnas till, och han blir ledsen eller arg.

Det finns människor som har ett så ohyggligt mindervärdeskomplex att de ständigt känner att de måste bevisa för sig själva och sin omgivning att de är värda något. Det är inte ovanligt att detta uttrycks just genom ett överdrivet alkoholbruk och överdrivna bjudvanor. Det jobbigaste i det hela är kanske att det är de ytliga bekantskapernas och de nya människors bekräftelse som spelar roll – Inte de som står nära, som du. Han behöver förmodligen ständigt och jämt bekräftelse av nya människor, medan han låter dig, som står honom närmast, försummas och besväras.

Du säger att han bett om 3000. Det här är förmodligen något som kommer att hända igen. Han kommer att nyttja dig för att han ska få ut bekräftelse av andra. Han menar inget ont med det, han känner med allra största trolighet en stor kärlek till dig och vill egentligen inte utsätta dig för krav och hans aggressiva beteende, men hans beroende är för kraftigt. De flesta som är beroende av utomstående bekräftelse till den grad som din kille verkar vara brukar förbise sina närstående. De närståendes bekräftelse ger inte samma kickar, tillför inte den bekräftelse han är beroende av.

Din kille måste sluta gå ut. Helt och hållet. Ingen alkohol, ingen utomstående bekräftelse. Han bör också gå i terapi för att lära sig förstå vad han gör och varför. Han behöver en trygg punkt i sitt liv där han inte blir beroende av snabba kickar.

Om du kan få honom att inse detta och göra detta och du tycker att det är värt den svåra period som onekligen kommer ta vid när han går igenom allt det här, då kan du prova att stanna kvar. Men om han inte går med på det så måste du lämna honom. Det är förödande mot ditt eget välmående att fastna i en ond spiral tillsammans med en person som är så mån om att vara alla andra till lags. Det kommer få ditt självförtroende att vittra sönder, din självständighet kommer att fara ut genom dörren och i slutändan kommer du också behöva hjälp och terapi. Låt det inte gå så långt.

Folk som beter sig såhär kan förändras. Många går igenom såna här perioder i sitt liv utan att för den skull fastna i det hela livet. Jag har så många vänner som varit just som din kille, som byggt upp ofantliga kreditkortsskulder och bara levt för den bekräftelse de får på krogen av bekantskaper. Det går att förändras, bara man vågar inse sina problem och vågar bryta tvärt.

Kram,
Hanna