Så minns vi sportåret 2010

VÄRLDEN. Sportåret 2010 blev ett fantastiskt och gastkramande år med mängder av bragdprestationer och jättefloppar.

Floppar i form av den allsvenska fotbollen.

Bradgprestationer i form av hjältar från Vancouver.

Under vinter-OS fick Charlotte Kalla en hel nations hjärtan att smälta. Anna Haag vars leende gav Sverige hopp. Björn Ferry sköt sönder världen. Curlinglaget som smekte hem guldet. Marcus Hellner plockade norrmän och ett stafettlag som körde som aldrig förr. En Anja Pärsson som stod för OS:s stora bragd när hon dagen efter en ruggig krasch gav sig ut i spåren igen och körde hem en bronspeng.

De olympiska spelen blev en magisk historia för svensk idrott.

Men spelen blir inte endast ihågkomna för de svenska framgångarna.

Mannen hyllades innan, buades ut under och blev enorm nationalhjälte efter

Den utbuade superstjärnan levererade när det gällde som mest.

Sidney Crosby kom till hemma-OS som den i särklass störste stjärnan i ett stjärnspäckat kanadensiskt ishockeylandslag.

En hel nation hade lagt sitt samlade hopp på den unge centerns axel. Vilket tydligt syntes under gruppspelet där spelet stundtals såg sämre ut än Almtuna i hockeyallsvenskan.

Men värdnationen hankade sig vidare och efter att laget slutit upp bakom publikens enorma press spelade de ut mot Ryssland och Slovakien innan ärkerivalen USA väntade i finalen.

Den kanske mest emotsedda hockeymatchen i mannaminne slutade 2-2 efter full tid. Drabbningen gick till Sudden Death. Och resten är vad man brukar kalla - historia.

Sommarens stora fest

Världens största spektakel skulle äga rum på den afrikanska sydspetsen och världen höll andan. Skulle Sydafrika visa upp sig från sin bästa sida, eller skulle festen utebli?

Det blev ett otroligt ambivalent svar. VM i fotboll blev en publiksuccé, Afrika levererade en fest utan dess like. Men "The beautiful game" lös med sin frånvaro.

Under vuvuzeladränkta matcher föll storstjärnorna som käglor. Pressen på Argentinas Leo Messi blev för stor. Wayne Rooney tillsammans med de andra engelska härförarna såg mer ut som ett Leeds på landslagsnivå. Fransmännen framstod mer som en korsning av polsk riksdag och franska bönder, än ett sammansvetsat landslag.

Spanien blev till slut mästare efter en dramatisk final mot Holland. En match som mer kommer gå till historien som en av de fulare finalerna genom tiderna. Under långa stunder såg Holland ut att mer befinna sig på en audition för nästkommande Jackie Chan-film.

Sverige då? Landslagets sista kval tillsammans med Lars Lagerbäck blev ett kopiöst misslyckande. Men Sverige kommer ändock ha något att minnas från mästerskapet.

När Ghana fick straff i den absoluta sista minuten av kvartsfinalen mot Uruguay ställde sig Asamoah Gyan upp, redo för att slå den avgörande straffsparken. I stället för att ge Afrika sitt första semi-finallag gav Gyan det svenska folket ett av de härligaste hjärnsläppen som någonsin sänts över radiovågorna.

Jättefloppen som var den allsvenska säsongen 2010

Allsvenskan 2010 blev en katastrof av episka proportioner. Agenthärvor. Säsongsstart i mars när snitt-temperaturen var långt nere i minusgraderna.

Publiken svek. Spelet svek. Svenska Fotbollförbundet och Föreningen Svensk Elitfotboll får göra om och göra rätt.

Malmö tog till slut hem SM-guldet, fullt rättvist.

Elitserien är på väg tillbaka

Där den svenska fotbollen är på väg utför tar elitserien allt större marknadsdelar.

 Hockeyn är på väg att återta tronen som den största idrotten i Sverige. Framför allt om man ser på de ekonomiska aspekterna. Krydda det med storsatsningar från många håll och samtidigt ett AIK som kämpar för glatta livet med begränsade medel och vi har en serie som lever. En serie, som åtminstone utåt kämpar på.

Om det förstås inte vore för alla de där oändliga grundseriematcherna skulle man kunna kalla ishockey, den mest genuina av de ekonomisk gångbara sporterna i Sverige.

Den stora skillnaden mellan ishockey och fotboll är att i elitserien hymlar man åtminstone inte åt att man vill tjäna pengar, samtidigt som Lars-Åke Lagrell fortsätter måla upp nationalidrotten som en arbetaridrott med "bredd i sikte."

Jo visst. Men vad är då Swedbank Arena utanför Solna? En allmän idrottsplats med långfärdsskridskobana eller en episkt uselt ekonomisk arenaplan?