Publikfavoriten - med Mikkel Jensen

STOCKHOLM. Vallfärdande svenska fotbollstalanger som flyttar till Danmark är ingenting ovanligt. Det som å andra sidan inte händer varje dag är när danskarna flyttar norrut för lir i allsvenskan. Och egentligen så var det ingenting som Mikkel Jensen hade tänkt göra.

- Jag var inte jättesugen direkt, jag blev snarare övertalad av Bajen. Jag hade inte träffat dem när de närmade sig första gången, min agent hade bara pratat med dem. Men sen kom de tillbaka och då blev jag övertalad att följa med på ett träningsläger. Och då blev det kärlek vid första ögonkastet, säger den förre Hammarby-hjälten till Nyheter24.

2003 var året Jensen kritade på för Hammarby. Ett Bajen som så sent som bara två år innan hade tagit klubbens första och dessutom enda SM-titel – ett Bajen där allting var fantastiskt bra.

- Det var ett jätteskönt gäng med Pablo Piñones-Arce, Max von Schlebrügge. Det var fantastiskt, som en liten familj. Och det gjorde att man kände sig väldigt välkommen direkt, det var inte särskilt svårt att komma in i gänget. Sen så hade vi en väldigt bra spelstil, Anders Linderoth var tränare då. Och det passade mig väldigt bra, säger han.

Vad var det som gjorde allting så bra?

- Jag satt och käkade med Björn Runström i går och pratade om vilken fantastisk tid det var i Bajen. Det var verkligen som att komma till en familj, med Yvonne som lagade maten och Börje som gick ut med hunden. Sen pratade vi även om hur mycket vi gick ut och festade, det var ju typ två gånger i veckan som vi gick ut och drack och åt, berättar han och fortsätter:

- Men det största var ändå vår sammanhållning. Jag pratar och har fortfarande kontakt med många från det gamla laget.

”Går till Söderstadion för stämningen – inte fotbollen”

2009 lånades den danske lagkaptenen ut till Brommapojkarna, som han dessutom kom att tillhöra. Idag har det gått drygt ett halvår sedan han valde att lägga skorna på hyllan och han satsar stenhårt på plugget och tränarutbildningen.

Och Bajen? Ja, ibland gör han tid för dem också.

- Jag har två kompisar som är engagerade supportrar. Jag brukar haka med dem på matcher då och då, men det är inte alltid jag har tid. Men jag har väl varit där för att uppleva stämningen och knappast för själva fotbollen, säger han.

Vad tycker om du om dagens Hammarby?

- Ja, vad ska man säga. Jag tycker att de saknar en röd tråd genom hela föreningen. Allting har varit väldigt kaotiskt och de har gjort väldigt många misstag. Det är trist att se på och man har även varit rädd för hur saker och ting har kunnat sluta. Men det är ändå fantastiskt hur fansen har hållit liv i klubben.

Vad måste de göra för att komma igång igen?

- Det är väldigt mycket intresse kring klubben och det är många som vill vara en del av den. Jag tycker att vi måste ha en stark styrelse och en vd som pekar tydligt, tillsammans med styrelsen, vart man ska gå. Såvitt jag vet har de fortfarande inte en ordinarie vd.

”Helt galna fans”

Det är mycket som hinner hända på sju år och framför allt på 111 matcher med Hammarby. Fina minnen varvas med sådana som man bara vill glömma.

- Självklart har jag många fina minnen. Fotbollmässigt har det varit flera matcher där vi har gjort tidiga mål och då fansen har blivit helt galna. Då är det som att spela 15 mot tio och man märker hur motståndarna bara viker ned sig. Men ett minne är även första derbyt hemma mot Djurgården, då vi vann med 2-1. Det var en fantastisk känsla. Och sen har jag självklart väldigt många fina minnen från träningsanläggningen i Årsta, säger Jensen.

Och vilket är ditt sämsta Hammarby-minne?

Det måste nog vara någon match mot Malmö som vi torskade med 1-6. Jag kommer inte ihåg vilket år det var bara.