Dödsångest och en stolt vän

Igenkänningen är total, trots att jag varken har ett hus i ett varmt land eller en son att dofta i nacken.
Men istället för hus i varmt land så blir det pappas svampställe, och istället för son så får det bli THKs volanger på magen.
Förhoppningsvis gör den globala uppvärmningen att vi i framtiden bara har somrigt väder, för då känns kanske antalet somrar inte lika ödesmättat som nu?

”Hade jag varit bög hade jag också velat vara tillsammans med din kille, han är den snyggaste och skönaste killen jag träffat….”
Så skriver Samir Badran till Viktor Frisk.

Da fuck?
Om Samir Badran hade varit bög hade han alltså inte velat vara tillsammans med Viktor, utan med hans fästman – som är den snyggaste och skönaste kille han träffat?
WHAT?
INTE VIKTOR?
Nä nu…
Jag känner mig nästan lite sekundärkränkt å Viktors vägnar – broderliga vänner set aside, men det är kanske bra att jag stannar där? ?

Dubbellistor från Friberg och Forni

Både Michaela Forni och Hanna Friberg har publicerat listor med saker man kan göra för att antingen bara ta hand om sig själv generellt eller, som i Hannas fall, komma över ett krossat hjärta. 
Punkten med att skapa en deppig spellista kan jag verkligen skriva under på.
Inte för att jag behöver muntras upp eller så, men min nya spellista ”Mat och Städ AB” rullar i mina högtalare as we speak.
Den innehåller en hel del countrymusik – typ Dixie Chicks och tidiga Taylor Swift – som jag ÄLSKAR!

Men hörni – om ni sitter och trycker på en spellista som världen borde få ta del av, dela den i kommentarsfältet.
Här hittar ni min. 

Gubbe – en tjänst som hjälper äldre med allt de kan tänkas behöva hjälp med.

Michaela Forni gör reklam för tjänsten ”Gubbe” – en tjänst som hjälper äldre med allt de kan tänkas behöva hjälp med.
Jag har aldrig hört talas om en liknande tjänst och tycker det låter spännande.
Enligt hemsidan är Gubbe en ny typ av seniortjänst som håller äldre aktiva, hjälper till med vardagssysslor och som samtidigt ökar tryggheten för hela familjen. Dessutom skapar de meningsfull sysselsättning för ungdomar.
Som ett komplement till exempelvis hemtjänsten som har väldigt begränsat med tid och sällan har tid att sitta ner och prata, om än så bara för någon minut tycker jag det låter som.

Minst var tionde svensk över 75 år träffar inte anhöriga, vänner eller bekanta mer än ett par gånger i månaden. Det är känt att ensamhet har en negativ koppling till välbefinnande, funktionsförmåga och hälsa — ensamhet kan till och med orsaka tidig död.

En känsla av meningsfullhet och samhörighet förebygger ensamhet. Detta skapas av nära människorelationer, meningsfulla saker att göra och hobbyer.

Ofrivillig ensamhet är hemskt. 
Om det här är en tjänst som fungerar så tycker jag att det låter toppen.
Att kunna skänka en äldre släkting meningsfulla möten, diskussioner och lite hjälp med allt möjligt, om man själv inte har möjlighet.
Kanske bor man långt bort eller har svårt att finnas där så mycket som man önskar?

Så här kan det låta efter ett besök:

Fakta från hemsidan:
Priset för tjänsten efter rutavdrag ligger på 225 – 245 kr/tim, beroende på besöksfrekvensen. Priset på tjänsten omfattar följande: 25 % moms, Gubbe-vännens lön, försäkringar, pensionsavgifter, förvaltningskostnader, hyror, kostnader för affärsutveckling och personallön.

Vad tycker ni om den här typen av tjänst?
Tycker ni att det låter bra eller är ni skeptiska?

Trist uttalade om mat av Michaela Forni

Jag åt en tunnbrödsrulle till lunch. Det känns som en lunch ingen tjej i Stockholm någonsin skulle trycka i sig?
Förutom Margaux kanske. Jag älskar att hon lägger upp alla sina stödkorvar på Instagram som hon äter.
Så härlig kontrast till all grönkål och smoothies. Balans är bäst.
Det får bli sallad till lunch imorgon, men idag njöt jag av min tunnbrödsrulle från grillen medan Dante smaskade på en hamburgare framför Chico Bom Bom (fråga mig inte ens vad det är för program). // Michaela Forni

Helt ärligt så säger det här inlägget väldigt lite om tjejer i Stockholm, men desto mer om Michaela Fornis inställning till mat.
Varför tror hon att inga tjejer i Stockholm skulle äta det?
För att hon själv nästan verkar skämmas över det och skriver ursäktande om det i sitt inlägg?
Ni är flera stycken som reagerat på det här inlägget som hon postade och jag kan bara hålla med.
Varför skriva det här?

Att äta en tunnbrödsrulle – eller en ”stödkorv” – varken ska eller bör omskrivas på det här viset när man har mängder av unga kvinnor som läser det man skriver.
Det är extremt onödigt att sätta den här typen av griller i huvudet på folk, bara för att man själv har dem.
Det är oansvarigt.
Jag undrar hur många av de som läst Michaelas inlägg, som kommer tänka en extra gång innan de beställer den här typen av mat, med just det här inlägget i bakhuvudet?
Och ”Det får bli sallad i morgon”?
Ska man alltså ha så pass dåligt samvete över att äta en tunnbrödsrulle, att man måste planera in en kompensatorisk måltid i form av en sallad?

Vill du äta en tunnbrödsrulle, ät en tunnbrödsrulle.
Vill du inte äta en tunnbrödsrulle, ät ingen tunnbrödsrulle, men oavsett vilket, låt bli att publicera den här typen av smått ätstörda resonemang till alla de unga tjejer som följer dig och läser det du har att säga.
Även om uttalandet är aningslöst så är det onödigt.
Jätteonödigt!

Ps.
Det här resonemanget kan appliceras på mängder av olika situationer och personer, och idag var det Michaelas blogginlägg som fick utgöra exemplet.

Tack för tips!