Visa det här inlägget på Instagram

In i det längsta ville jag ge honom ”the benefit of the doubt”, att det skulle finnas någon annan anledning till att han sitter i en bil med sitt spädbarn i en sele på magen, än att han faktiskt åkt bil så där, men icke…

Aaaah, men så klart!
Om man bara åker en snabb bilfärd hem i taxi så är det ju helt okej.
Alla vet ju att bilolyckor bara inträffar om resan är längre än tre kilometer. ??‍♀️??‍♀️

Men när vi ändå är inne på ämnet. 
Vad är mest idiotiskt här? Att åka bil med sitt spädbarn i en sele på mage, eller att ta och posta en bild på det?
??‍♀️

Erica Lindberg är på semester och postade det här inlägget på Instastory där hon berättade om vilken positiv upplevelse det var att gå ut tillsammans med sina vänner utan telefoner, och hon uppmanar sina följare att också testa det.

I en senare videostory berättar hon att hon fått SÅ mycket skit av sina följare som tycker det är galet att hon uppmanar tjejer att gå ut utan sina telefoner. Att de skulle kunna hamna i farliga situationer, och hon kände sig nödgad att förklara att hon givetvis inte menade att en tjej ska gå ut själv utan telefon. Att hon och hennes vänner gick ut tillsammans och höll ihop.
Som man gör.
Och som man gjorde även före 1973 – året då Martin Cooper demonstrerade den allra första mobiltelefonen av märket Motorola.

Jag tänker att om man är orolig för att tappa bort sig själv eller inte hitta tillbaka till hotellet om man är på resande fot utan tillgång till Google Maps (jag, till 100%) så kan man ju alltid ta den gyllene medelvägen och ha med sig telefonen ut i väskan, men ha den avstängd.
På så vis kan man fortfarande uppleva allt det som Erica beskriver i sitt inlägg, samtidigt som man fortfarande kan hitta hem igen vid slutet på kvällen.

Hade ni vågat lämna telefonen hemma under en utekväll eller hade ni kört på Bloggbevaknings lite mer ”hariga” alternativ?

Visa det här inlägget på Instagram

Nina Glimsell födde sonen Phoenix för fem veckor sedan och har nu haft en frågestund på Instastory om sin förlossning och tiden där efter.
Bland annat berättar hon om den förlossningsskada hon drabbats av pga bebisens stora huvud, och hon skriver vidare att hon kommer vara helt öppet med allting som handlar om den. Förhoppningen är att det ska kunna hjälpa någon annan efteraom hon själv inte visste vad det var. Hon tycker inte man pratar om sådant alls och ska göra sitt bästa med att dela tips och info, för att ingen ska känna sig ensam om man drabbas av detta.

Jag visste inte riktigt vad en sfinkterruptur var, så jag googlade.
Wikipedia beskriver det så här:

Analsfinkterskada eller analsfinkterruptur (ofta bara sfinkterskada)innebär en skada eller spricka i kvinnans underliv mellan slidan och ändtarmsöppningen (i det så kallade perineumområdet). Det är en allvarligare form av de vanligare förlossningsbristningarna. Denna typ av skada kan uppstå i samband med vaginal förlossning. Svårighetsgraden kan variera mellan lindriga skador till att de som ger upphov till livslånga svårigheter och symptom som analinkontinens. Lindriga skador på huden uppstår ofta och läker av sig själva. De kan uppstå utan att någonting felaktigt skett under förlossningen, medan allvarligare bristningar behöver sys och ger inte alltid symptom förrän en tid efter förlossning.