Isabella Löwengrip om pengar och lycka

https://www.instagram.com/p/B8ZEfC-nlSv/

Isabella Löwengrip menar på att hon inte mäter sitt liv och sin lycka i pengar, för pengar är inte det som gör henne lycklig.
Hon säger i sitt klipp att folk tror att hon gör det, men att det inte är sant.

Vad lägligt och vilken bra timing att kläcka ur sig det NU, med tanke på att hon inte bara tvingats sparka alla sina anställda, utan även sälja sitt hus för att alla pengar är slut.
Med tanke på den livsstil som Isabella målat upp på sina sociala medier de senaste åren, i akt och mening att framställa sig som betydligt mer framgångsrik än hon faktiskt är, så blir det här sista desperata försöket till damage control bara så jäkla pinsamt.
En stylist, en MUA, en livvakt, Arlanda VIP, flyga privatplan, sommarhuset i Frankrike för dryga miljonen/månad, dyra bilar, flådigt hus, kock, båt, pool och allt annat som Isabella hela tiden hävdat har varit mål i livet för henne ska alltså nu vara helt betydelselösa för henne?
I call bullshit!

Jag slår vad om att hon gråter blod där uppe på heltäckningsmattan i sitt ”Panic room” med den lyxiga kaffemaskinen i famnen över att luftslottet sprängts i tusen bitar.
Alla vi andra har sett att kejsaren varit naken ett BRA tag nu, så bara skippa charaderna…

 

Nicole Falciani anklagas för att vara snobbig och divig

Nicole Falciani hakar på trenden och gör en video där hon äter som Sanna Guidetti.
Lunchen hämtas på restaurang ”Röde Orm” på Söder, ett ställe som Nicole aldrig skulle välja som lunchställe eftersom det var riktigt sunkigt och gästerna gamla.
På menyn stod panerad fisk med potatis och remouladsås, en rätt Nicole tycker smakar prick likadant som panerad fisk gjorde i skolan.
Hon har en teori om att Sanna kanske romantiserar svensk mat eftersom hon bott utomlands så länge, för ingen av hennes kompisar skulle äta panerad fisk med potatis och remouladsås hemma.

Till middag ska hon äta makaroner med falukorv och köper en vegansk korv som hon spottar ut på tallriken efter första tuggan.
Kanske hade den blivit aningens godare om hon tagit av den röda plasten från krogen innan hon stekte den, men man kan inte få allt här i världen.
Nicole kan för sitt LIV inte förstå varför Sanna gillar skolmat!
Hon avslutar videon med följande, bevingade ord och en bytta Ben & Jerry’s:

Sanna har riktigt dålig matsmak, om ni frågar mig, men riktigt bra godissmak. //Nicole Falciani

Så här lät det under Nicoles video. 
Hon anklagas för att vara både snobbig, divig och rent oförskämd i sitt sätt, och jag kan förstå det, samtidigt som jag tänker att det är lite poängen med dessa videos?

Hur kul hade det varit om Nicole valt att äta som en person som mer eller mindre har samma matvanor som hon själv?

Att ha ett svartvitt sätt att se världen på

https://www.instagram.com/p/B8YPQ8WHn2f/

Just nu bejakar jag gråskalor i relationer istället för ”jag älskar eller hatar dig”. Jag håller mig undan konflikter som inte är mina istället för att lägga mig i. Oavsett hur rätt eller fel jag har i sak så är vissa saker inte min business.
[…]

Jag översatte alla mina bråk till ”civilkurage” när jag egentligen la näsan i blöt.
[…]

Jag har fått berättat för mig att folk slutat följa mig för att jag följer
@cissiwallin eller att jag följer @bloggbevakning och en massa andra. Jag tänker inte bli medberoende i dina konflikter när jag har mina egna. // Elaine Eksvärd

 

Vad jag känner igen mig i det Elaine beskriver om att vara svartvit, om att antingen älska eller hata och då tror jag inte att jag ens har en ”liten släng av borderline”. (Inte bipolär sjukdom som jag först skrev)
Jag är extremt dålig på gråskalor och behöver verkligen öva på det för att inte möta varje situation med en ”allt eller inget-inställning”, för den är extremt utmattande och kommer allt som oftast tillbaka och biter en röven när man minst anar det.

Att sluta ta på mig andras konflikter och sluta utkämpa andras krig är så nära ett nyårslöfte jag någonsin kommer komma. 
Någon mer som känner igen sig i det här?
Eller har en liten käck teori att njuta på?
Kom igen nu alla tangentbordspsykologer, den här chansen kommer aldrig komma tillbaka!
🙂