
Öppet Spår

Margareta Grääs har tagit sig kalendervatten över huvudet, hållit på att gå in i kalenderväggen eller kastat in kalenderhandduken om du så vill och här är varför jag tycker att det enbart låter sunt.
I sitt inlägg skriver Margareta att efter att ha öppnat över 500 adventskalendrar och spenderat hundratusentals kronor, har det hela eskalerat till en nivå som blivit ohållbar. Hon berättar att hon från september till december har ägnat all sin vakna tid åt att öppna kalendrar och skapa innehåll. Att arbeta 15 timmar om dagen utan paus är mer regel än undantag, vilket har slitit på henne.
Därför har hon beslutat sig för att gå en ny väg i år. Hon kommer fortfarande att öppna ett antal kalendrar, men inte i samma omfattning som tidigare. I stället kommer hon att fokusera på de mest populära kalendrarna.
Margareta introducerar också ett nytt koncept där företag kan betala för att hon ska öppna just deras kalender.
Samtidigt är hon tydlig med att hennes åsikter förblir opåverkade av detta – hennes ärliga omdömen kommer inte att kunna köpas.
Jag tycker som sagt att Margaretas beslut att minska omfattningen av sina adventskalenderöppningar känns sunt, särskilt med tanke på mängden kalendrar på marknaden och den konsumtionsproblematik vi står inför. Samtidigt kan jag förstå om vissa har sett fram emot hennes mastodontöppningar, men i slutändan tänker jag att det handlar om att hitta en balans, både för sig själv men också för shopping-signalerna man riskerar att skicka ut.
Vad tycker ni?
Igår skrev jag om influencern My Westerdahl och hur hon fått kritik för att tipsa sina följare om att aktivt sluta konsumera nyheter, om ens mentala hälsa riskerar att ta stryk av det.
Hon blev kallad priviligierad och har nu postat inlägg på sin story där hon förtydligar sin inställning och varför hon tänker som hon gör:
Bild 1: Ni är jättemånga som skrivit om att @bloggbevakning har tagit upp att vissa tycker att jag är priviligerad för att jag inte läser nyheterna. Och jag ska komma med en kommentar om detta… men hade faktiskt ingen aning om att det skulle bli en stor grej av detta…
Bild 2: För mig började det 2015 när jag fick massiv ångest varje gång jag skulle till Stockholm och jobba. Jag hade svår rädsla inför varje tur med tunnelbanan eftersom medierna rapporterar så hårt kring terror. Det förlamade min vardag.
När jag tog beslutet att sluta konsumera stora mängder nyheter kom jag i balans och mådde mycket bättre. För mig blev det destruktivt och gjorde mig snarare sjuk av rädsla och stress.
Men alla är inte som jag är. För många funkar det bra att konsumera nyheter regelbundet. Mina följare är framförallt känsloätare och därmed empater. Vi blir lätt stressade och mår dåligt när vi utsätts för mycket stress i vår vardag.
Bild 3: Och utan att följa nyheter slaviskt så når dem oss ändå. Vi lyssnar på P3 i bilen, man hör rapporter på vägen till stan, nås av artiklar i sociala medier. Det är inte så att jag tipsar om att bo under en sten.
Och tittar man på vilka jag följer i sociala medier så ser man att jag följer både vänster- och högerpolitiker och opinionsbildare. Så att jag inte gör min demokratiska plikt som jag har anklagats för är inte sant. Jag driver också opinion för tjockas rättigheter i samhället. Så jag försöker dra mitt strå till stacken, utan att det ska gå ut över min mentala hälsa så som det gjorde 2015. Jag har även delat vidare en hel del om ? och lidande i Ukraina och likande. Jag försöker använda min plattform så bra jag kan.
Bild 4: Så jag står absolut fast vid mitt hälsohack att nyhetsbanta. Men som vanligt vid alla hälsotips är inte allt för alla ?
Jag tycker My bemöter det här riktigt proffsigt, istället för att bara sticka huvudet i sanden som många av hennes kollegor satt i system.
Vad tycker du?