Som besökare på Nyheter24 samtycker du till användandet av s.k. cookies och adblockeridentifiering för att förbättra din upplevelse hos oss. Jag förstår, ta bort denna ruta!

Debattörerna: "Svensk skola behöver en digitaliseringsplan"

- 02/04/2014, 09:09 -
Jacob Möllstam, lärare och Tomas Selin, ordförande Lärarförbundet Student

Jacob Möllstam, lärare och Tomas Selin, ordförande Lärarförbundet Student

REPLIK "Svensk skola behöver en digitaliseringsplan där staten och huvudmännen tar ansvar för lärares kompetensförsörjning, för att ge lärarna möjlighet att fokusera på att möta elevernas och framtidens behov", skriver Tomas Selin, ordförande Lärarförbundet Student och Jacob Möllstam, lärare och IKT-pedagog.

Detta är åsiktstext i form av en debattartikel. Åsikterna är skribentens egna och inte Nyheter24:s.

Torsdagen 27 mars skrev lärarstudenten Isak Skogstad att elevdatorer stör undervisningen. Isak baserar sitt resonemang på ett antal antaganden om yrket han är på väg in i: att skolor tvingas välja mellan tekniksatsningar och kompetenssatsningar på lärarna, att lärares tunga arbetsbörda hade varit lättare om lärarna slapp implementera ny teknik i sitt arbete och att det finns en potentiell konflikt mellan lärare och elever kring hur datorer ska användas som överstiger nyttan med datorn som verktyg. Dessvärre är dessa antaganden gjorda på fel grunder. I stället behöver svensk skola en egen digital agenda matchat med ett digitalt lärarlyft så att vi kan lyfta alla skolors IT-användning. 

Som ny lärare är det viktigt att fundera över hur vi gör yrket och skolan till vårt eget, inte av egoistiska skäl utan därför att det antagligen är den snabbaste och säkraste vägen att anpassa skolan efter framtidens förutsättningar och behov. Vilka krav kommer samhället, omvärlden och framtida arbetsgivare ställa på våra elever i form av digitala förmågor? Oavsett hur den frågan besvaras kan det inte råda något tvivel om att när samhället identifierar kunskaper och förmågor som alla medborgare behöver tillgodogöra sig så är det naturligt att skolan är den institution som bär ansvaret för att så blir fallet.

Sedan 2011 ska skolan och lärarna bära ansvaret att elever lär sig använda modern teknik, och att de kan orientera sig i dagens verklighet och den snabba förändringstakten. Tekniken är här för att stanna och vi har som lärare i vår yrkeskod att möta våra elever där de är. Visst finns det lärare och lärarstudenter som upplever att det är ett problem att elever ”privatsurfar” på skoltid, men att lösningen skulle vara filter och censur är svårt att motivera. Lärare förstår hur lärprocesser går till och kan identifiera att en bättre lösning vore om elever från tidig ålder får lära sig hur man använder teknik på ett framgångsrikt sätt. I dag är varannan treåring på nätet regelbundet. Det är något vi måste förhålla oss till och som kommer bli den självklara ingången till att elever inom ett par år kommer lära sig att på ett bättre sätt hantera de verktyg som finns i skolan.

Skogstad lyfter att det är svårt att lyckas och svårt att hinna. Det är helt sant. En stor del av det läroplanen beskriver läggs på enskilda lärare och skolor att själva lösa, vilket innebär ett hot mot likvärdigheten samtidigt som det blir en belastning på lärarnas redan höga arbetsbörda. Vi måste kollegialt möta utmaningen och hitta lösningar.

Det behövs samtidigt ett tydligare ansvarstagande från staten och huvudmännen. Ett delbetänkande av digitaliseringskommissionen kritiserar Sverige för att vara världsbäst på att dela ut datorer till eleverna, men tyvärr är vi för dåliga på att använda dem i undervisningen. Länder som Norge, Danmark och Estland har inte bara nationella planer för digitalisering, utan också strategier för att implementera IT i undervisningen. De länderna har nationella kunskapsmål, och tar upp digitala förmågor inom ramen för varje kursplan. Det är god tid att också Sverige tar fram ramar för sådana strategier. Svensk skola har gott om engagerade lärare som arbetar för att implementera IT i sin undervisning, men fortfarande saknas de breda kompetenshöjande satsningarna, tid för lärare att tillsammans utveckla undervisningen och mer tid till arbete med eleverna. Lärarnas bord måste rensas på uppgifter som inte rör kärnverksamheten. Då menar vi att breda tekniksatsningar i skolan måste ses som en möjliggörande faktor för ett bättre lärande, en effektivare skola och inte minst ett hållbarare lärarliv.

Svensk skola behöver en digitaliseringsplan där staten och huvudmännen tar ansvar för lärares kompetensförsörjning, för att ge lärare möjlighet att arbeta tillsammans och för att ge lärarna möjlighet att fokusera på att möta elevernas och framtidens behov. Först då kan det som i vissa klassrum uppfattas som ett störande hot bli ett kraftfullt lärverktyg för alla elever i Sverige.

Tomas Selin, ordförande Lärarförbundet Student
Jacob Möllstam, lärare och IKT-pedagog, Jonsereds skola