Som besökare på Nyheter24 samtycker du till användandet av s.k. cookies och adblockeridentifiering för att förbättra din upplevelse hos oss. Jag förstår, ta bort denna ruta!

Rosencrantz (M): "Fler i arbete minskar psykisk ohälsa"

"På det långsiktigt planet är svaret att vi måste öka drivkrafterna bland unga att utbilda sig och göra det enklare att få in en fot på arbetsmarknaden. Det är viktigt eftersom dessa faktorer tydligt och direkt påverkar ungas psykiska hälsa", skriver Jessica Rosencrantz, Moderaterna.

Jessica Rosencrantz, Moderaterna

Detta är åsiktstext i form av en debattartikel. Åsikterna är skribentens egna och inte Nyheter24:s.

Allt fler unga drabbas i dagav psykisk ohälsa och en bov i detta drama är ungdomsarbetslösheten. Detta ären utmaning i hela Europa och Sverige där utanförskap bland unga tydligt ledertill ett minskat psykiskt välmående. För att få bukt med den psykiska ohälsansom drabbar våra unga är det viktigt att fortsätta med den jobbskapande politiksom Alliansen bedriver. Tyvärr väljer oppositionen att straffbeskatta ungamänniskors arbete genom höjd restaurangmoms och höjda arbetsgivaravgifter förunga. Bara i Stockholms län skulle oppositionens politik leda tillkostnadsökningar för företagen motsvarande drygt 13 500 ungdomsjobb. Dettaskulle inte påverka ungas hälsa till det bättre. 

Enligt Folkhälsomyndighetensårsrapport 2013 har den psykiska ohälsan bland ungdomar ökat sedan 1990-taletoch den största ökningen har skett bland unga tjejer i åldrarna 18-24 år. Deunga tjejerna lider av oro, nedstämdhet, ängslan och sömnsvårigheter. Det ärockså uppenbart att problemet är som störst bland tjejerna. Bland kvinnor iåldrarna 16-24 år uppger 32 procent att de känner oro, ängslan och ångest.Motsvarande siffra bland män i samma ålder är 14 procent.

Orsakerna till den negativatrenden är många och komplicerade. En anledning är enligt årsrapporten fråganom arbetslöshet som bedöms öka risken för psykisk ohälsa och också risken attdö i förtid. Arbetslösheten är i dag högre för ungdomar i åldern 16-29 årjämfört med andra åldersgrupper. Dessutom är alkohol och droger en bidragandeorsak till både psykisk såväl som fysisk ohälsa och bland annatcannabisanvändning är vanligare bland ungdomar. Som en konsekvens harslutenvård såsom sjukhusinläggningar för alkohol- och narkotikarelateradediagnoser ökat. Även graden av utbildning tycks påverka vår folkhälsa ochrisken att drabbas av psykisk ohälsa. Låga eller ofullständiga betyg i årskurs9 bedöms leda till ökad risk för unga att hamna i framtida psykosocialaproblem.

Hur ska vi då komma åt denpsykiska ohälsan som breder ut sig? På det långsiktigt planet är svaret att vimåste öka drivkrafterna bland unga att utbilda sig och göra det enklare att fåin en fot på arbetsmarknaden. Det är viktigt eftersom dessa faktorer tydligtoch direkt påverkar ungas psykiska hälsa. I dag känner många unga en allt ökandepress av att vara framgångsrika i samhället och känslan av delaktighet genomett arbete är oerhört central. Åtgärder som stärker ungas roll på arbetsmarknadenär därför avgörande.

På det mer direkta planet kanåtgärder som stärker ungas psykiska hälsa vara att erbjuda hälsofrämjande vårdi en större utsträckning än vad som i dag är möjligt. Det kan exempelvis varaatt ungdomsmottagningar startar drop-in verksamhet för kuratorsamtal och attpsykologer finns tillgängliga på nätet i större utsträckning än vad som ärfallet i dag. En annan viktig åtgärd är att säkerställa att tidsgränserna förväntetid till barn- och ungdomspsykiatrin efterlevs.

En fortsatt stark arbetslinjedär fler unga ges chans att på allvar vara en del av samhället kombinerat medutökade möjligheter till samtal och vård är ett steg i rätt riktning för attvåra unga tjejer och killars hälsa ska förbättras.

Jessica Rosencrantz, riksdagsledamot (M)
Distriktsordförande ModerataUngdomsförbundet i Stockholm

Håller du med skribenten?

Mer:

M: "S för väljarna bakom ljuset – det är dags att vara ärliga"