Som besökare på Nyheter24 samtycker du till användandet av s.k. cookies och adblockeridentifiering för att förbättra din upplevelse hos oss. Jag förstår, ta bort denna ruta!

Liberal debattör: "Vad är ni så rädda för, MP, SD och FI?"

- 31/05/2014, 12:50
Jesper Sandström, liberal debattör

Jesper Sandström, liberal debattör

"Mitt råd är att sluta tro på politikerna och börja tro på varandra", skriver den liberale debattören Jesper Sandström.

Detta är åsiktstext i form av en debattartikel. Åsikterna är skribentens egna och inte Nyheter24:s.

Nu firar de rädda människorna. Nu firar de som intevågar lita på andra. I förra veckans EU-val gick det strålande för Miljöpartiet,Sverigedemokraterna och Feministiskt Initiativ, tre väldigt olika partier.Miljöpartiet kämpar mot rasism och för miljö, F! kämpar mot rasism ochojämställdhet, SD kämpar mot invandrarna. Tyvärr har de och deras väljare docken sak gemensamt. De är rädda. De är rädda att allt ska gå riktigt illa om intenågon gör något snart. Vem är det de vill ska göra något? Politikerna, såklart.

Politikerna ska införa miljöskatter och satsa på miljön.Politikerna ska se till att samhället blir jämställt. Politikerna ska rädda densvenska kulturen. Sakfrågorna skiljer sig men rädslan är densamma. Det går inteatt lita på att människor tar hand om miljön, att de själva skaparjämställdhet, eller att svenskar och invandrare fortsätter skapa ett bättreSverige. Allt detta måste lösas med hjälp av fler lagar, fler förordningar ochmer makt åt politikerna.

Ibland påstås det att man struntar i jämställdhetsproblem,rasism eller miljöproblem om man inte vill rösta på politiker som tar tag i saken. Det kunde inte vara merfel. Vår miljö och vår respekt för varandra, över könsgränser och övernationsgränser, är det absolut viktigaste vi har. Just därför ska det inte varaen politisk fråga.

Politiker har aldrig löst något riktigt stort problem. Kuba harhaft lagstadgad jämställdhet i årtionden, utan att komma i närheten av Sverigepå området. Politiker har försökt välja de lösningar som är bäst för miljön,men de misslyckas konstant. De har satsat på dålig etanol, dålig vindkraft ochköpt dyrare och sämre solceller än vad som fanns på marknaden, bara för att deredan hade bestämt sig.

Vi väljer nya politiker att lösa nya problem på nya sätt,gärna tvärtemot de gamla. Ändå måste vi strax byta ut dem igen.  Varför kan vi inte bara hitta någon som görrätt och ser till så att allt blir bra?

Därför att någoninte finns. Det är bara vi som kanlösa våra problem. Det går att diskutera ojämställdhet och markera motorättvisor mellan könen så fort de dyker upp. Det går att ta hand om miljön påbästa möjliga sätt. Det går att förklara varför det alltid är fel att göraskillnad på folk och folk. Men det är du och jag som måste göra det.

Nu kanske du invänder att det inte är så enkelt. Tänk om derädda människorna har rätt? Tänk om vi inte klarar att lösa de här frågorna,tänk om vi faktiskt behöver politiker som tar tag i saken? Klarar vi inte attvälja rätt i våra egna liv, då klarar vi knappast att välja rätt politiker, såom det är ditt svar finns det fortfarande ingen annan som kan lösa problemen.

Erkänner vi däremot att vi kan lita på oss själva ochvarandra, att vi kan ansvara över våra egna val, då får vi betydligt större presspå oss att faktiskt göra det. Därför är svagheten ibland bekväm. Om vi redanhar bestämt oss för att vi inte riktigt kanta ansvar, då är det lättare att låta bli.

Samtidigt blir saker och ting otroligt mycket lättare i detögonblick vi slutar vara rädda. Om vi vågar tro på varandra kan vi samarbetai stället för att skuldbelägga. Påstår vi att det männens fel att vi saknar jämställdhet, då får de inte delta i att skapajämställdhet. Påstår vi att det är företagensfel att det finns miljöförstöring, då misstänkliggörs även företag somkämpar för en bättre miljö. Påstår vi att det är invandringens fel behövs ingen annan lösning. Allt blir någonannans ansvar.

Det är det sorgligaste med söndagens valresultat. Att såmånga människor ser sitt hopp hos politiker som lovar en bättre värld menskyller ansvaret på någon annan. Politiker som utnyttjar rädsla och osäkerhetför att ge sig själva mer makt. Föreslår de en lösning bygger den sällan påutveckling och ansvarstagande, i stället på straff, skatter och förbud. Det fungeraraldrig. Man kan inte lagstifta bort miljöproblem – man kan inte lagstifta framjämställdhet – och det behöver man inte heller göra.

Löneskillnaderna krymper för varje dag, kvinnor gårförmodligen om män inom några år. Utsläppen minskar i Sverige, och i takt medatt modern teknik sprider sig över världen kommer de börja minska även globalt.Trots kraftigt ökad invandring har vi mer resurser till vård, skola och omsorgnu än någonsin förut. Världen blir ständigt bättre utan politisk inblandning,men det får du aldrig höra från politiker som vill ha mer makt över ditt liv.

Mitt råd är att sluta tro på politikerna och börja tro påvarandra. Tror du att jag har fel? Komtillbaka efter nästa val och berätta hur det gick.

Jesper Sandström, liberal debattör