"SD:s framgång beror inte på ökad rasism"
"Jag blir mörkrädd för er som bara pratar eller bara lyssnar på en snäv krets. För ni varken ser eller hör att SD:s framgång inte beror på rasism utan på det exkluderande som ni utsätter dem för", skriver Peter Lilius.
Peter Lilius är en skåning som arbetat som polis och nu är säkerhetschef på Apoteket AB. Han bor för närvarande i Stockholm.
Jag blir mörkrädd för er som inget sett, inget hört men pratar desto mer. Försök att vara tysta, kanske ser ni och kan lyssna på vad som händer.
Jag är för mångfald, ett inkluderande samhälle där så många som möjligt ska känna sig behövda, trygga och säkra. Ett samhälle där vi respekterar varandras rättigheter och skyldigheter.
Jag ser invandring som något positivt för Sverige och vill att vi ska hjälpa så många som möjligt som har behov av skydd. Jag vill ha en värld där alla människor kan bo där de önskar men inser att vi har en lång väg dit, inte på grund av Sverige utan på grund av Världen. SD är ett parti som har nazistiska rötter precis som vänsterpartiet har sina rötter i kommunismen. Tillsammans rörelser som har miljoner liv på sina samveten. SD har medlemmar och sympatisörer som har rasistiska åsikter precis som vänsterpartiet har problem med extremister.
Jag är övertygad om att SD har större problem. De fiskar i grumliga vatten och lyfter fram invandringsfrågan som sin stora fråga på ett sätt som ger eko till mörka tider.
Jag blir mörkrädd inte för SD men för er som inget sett, inget hört men pratar desto mer. Jag har vänner som (är jag övertygad om) röstar på hela den politiska pamfletten. Men oavsett vilket, är de fortfarande mina vänner. För vänskap innebär att man tycker om och respekterar vännen med sina fel och brister så länge det håller sig inom vissa ramar, ramar som kan vara vida eller snäva. Men desto snävare ramar desto fattigare blir din värld. Jag diskuterar med mina vänner, ibland lyssnar jag bara. Desto mer jag lyssnar och diskuterar desto fler perspektiv får jag.
Jag blir mörkrädd för er som bara pratar eller bara lyssnar på en snäv krets. För ni varken ser eller hör att SD:s framgång, inte beror på rasism utan på det exkluderande som ni utsätter dem för. Vad jag hör när jag lyssnar eller diskuterar är att man är upprörd över den mobbing som pågår, att man inte respekterar folkviljan och demokratin, att man sticker huvudet i sanden som en struts och inte ser problemen som finns, att man sätter etiketter i stället för att diskutera.
Etiketterna gör ont i de som tycker att SD har rätt i vissa av deras problemformuleringar. När det gör ont och man känner man att man inte får tycka som man vill, inte ens resonera då protesterar man. I värsta fall känner man sig exkluderad.
Jag blir mörkrädd men jag vill inte vara rädd jag vill vara trygg och känna mig säker. Jag har bestämt mig för att göra något åt det. Nu ska jag bli politiker. För att försöka övertyga andra om min väg till samma drömvärld som de flesta har, för det är oftast vägen som skiljs åt men målet är det samma. Jag ska resonera, diskutera och lyssna oavsett din åsikt. Jag ska inkludera dig i min värld, mötas så andra kan ta ställning. Jag ska vara pragmatisk och jag ska kompromissa. Oavsett vilket så kan vi mötas men jag ska aldrig kompromissa med mina grundläggande värden! Däremot ska jag våga formulera problem där problem finns. För det är först när man ser problemen som man kan komma fram till lösningar.
Desto fler vi bli som bemöter våra meningsmotståndare med respekt desto mer kan vi marginalisera de krafter vi inte vill se.
Peter Lilius
