"Här kommer konkreta förslag på hur liv kan räddas 2015"
"Vi anser inte att vi begär för mycket av våra politiker när vi nu ber dem om ett nyårslöfte, ett nyårslöfte om att rädda liv".
Aleksandra Boscanin är aktiv inom moderata ungdomsförbundet men skriver här i egenskap av borgerlig debattör. Hon finns på Twitter under namnet @aboscanin.
Niklas Olsson skriver i egenskap av oberoende liberal. Finns på Twitter under @Ottosprofile.
Varje år begår uppemot 1500 svenskar självmord och ännu fler försöker. En överväldigande majoritet har en historik av psykisk ohälsa. Självmord är den vanligaste dödsorsaken bland unga, vanligare än både trafikolyckor och cancer. Psykisk ohälsa är ett stort problem men ändå talas det väldigt lite om dess utbredning och konkreta lösningar. Varje tendens som inte är en minskning måste ses som ett politiskt misslyckande.
Här kommer därför några konkreta förslag på hur liv kan räddas 2015.
Skolans ansvar
Forskning från Nationell prevention av suicid och psykisk ohälsa, NASP, har visat att utbildning i prevention av psykisk ohälsa ökar möjligheterna att upptäcka sårbara elever. Därför vill vi att alla pedagoger i såväl för-, grund- och gymnasieskola ska genomgå en sådan utbildning. Vi vill även att skolan ska få i uppgift att bedriva viss undervisning om psykisk ohälsa för att minska okunskapen.
Vårdens ansvar
I takt med att den psykiska ohälsan bland unga ökar så ökar också utskrivningen av lugnande och antidepressiva läkemedel bland unga. Många vittnar om att de inte blir erbjudna någon annan behandling parallellt med medicineringen. Här måste vården bli bättre på att erbjuda även terapeutiskt hjälp.
Vid uppföljning vittnar många om att de får träffa en annan läkare än vid första besöket hos vården. Att träffa nya läkare som saknar god inblick i patientens sjukdomshistoria kan skapa otrygghet hos patienten. Vården bör därför sträva efter att låta patienten träffa samma läkare vid varje besök, förutsatt att patienten själv inte uttryckt önskan om att byta läkare.
Inom primärvården bör läkare och sjuksköterskor fortlöpande utbildas om psykisk ohälsa för att individer med lindrigare psykisk sjukdom ska fångas upp. En satsning personer med lindrig psykisk sjukdom har föreslagits av samarbetsorganet OECD som pekat ut brister i svensk vård.
I Storbritannien erbjuds hembesök av psykologer efter självmordsförsök. Detta har visat sig minska antalet självmord och därför bör möjligheten att införa det även här ses över.
Politikernas ansvar
Skolan och vårdens ansvar gällande den psykiska ohälsan i Sverige är givetvis politisk, inte minst på kommunal- och landstingsnivå, men är här separerad för att visa rikspolitikernas lagstiftande ansvar i frågan.
De studenter som drabbas av sjukdom faller ofta mellan stolarna. För att vara berättigad till studiemedel vid sjukdom måste man vara helt oförmögen att studera. Studenten ställs inför valet att fortsätta studera på heltid, trots nedsatt studieförmåga, eller att sjukskriva sig på heltid trots viljan till fortsätta studier. Båda överansträngning och social isolering riskerar att förvärra sjukdomsbilden. Därför bör regelverket förändras så det blir möjligt för studenter att vara sjukskrivna på deltid.
Forskning kring psykisk ohälsa kan ge ovärderlig kunskap som på sikt kan rädda liv. Särskilt kopplingen mellan genetik och självmord är ett outforskat område som skulle behöva undersökas mer. Därför bör resurser avsättas för detta ändamål.
Slutligen vill vi understryka att den ökande psykiska ohälsan inte är en bagatell. Det går inte längre att blunda när unga hamnar i utanförskap och tar sina liv till följd av att de inte fått rätt hjälp.
Vi anser inte att vi begär för mycket av våra politiker när vi nu ber dem om ett nyårslöfte, ett nyårslöfte om att rädda liv.
Aleksandra Boscanin, borgerlig debattör
Niklas Olsson, oberoende liberal
