"Det är hög tid att vi hjälper alla som lider av psykisk ohälsa"

- 19/03/2015, 11:04 -
1 av 2

JANERIK HENRIKSSON / TT

Semanur Taskin och Adgar Amin
2 av 2

Semanur Taskin och Adgar Amin

Picasa

Semanur Taskin och Adgar Amin från Miljöpartiet skriver att vi måste slå hål på alla de myter som finns runt psykisk ohälsa.

Detta är åsiktstext i form av en debattartikel. Åsikterna är skribentens egna och inte Nyheter24:s.

EnligtPsykologförbundets rapport Depressionsrapporten lider mellan1,1 och 2,3 miljoner människor i Sverige av psykisk ohälsa. Trotsdenna omfattande siffra är psykisk ohälsa fortfarande ett ämne somväcker skam, hemlighållande och stigmatisering. Psykisk ohälsa ärtillståndet som leder till flest långtidssjukskrivningar i Sverige,men långt ifrån den sjukdom som leder till flest insamlingsgalor,upplysningskampanjer och debatter.

Viska inte ta lätt på den psykiska ohälsan. Depression kan t.ex.speciellt i obehandlad form leda till självmord. Det är en dödligsjukdom, vilket många förbiser. Men framförallt förorsakarpsykisk ohälsa, i alla dess former, enormt lidande, hämningar ivardagen och sorg för de drabbade och dess anhöriga.

EnligtVårdguiden får hälften av alla kvinnor och en fjärdedel av allamän i Sverige någon gång under sitt liv en depression som kanbehöva behandlas. Samtidigt finns det siffror som påstår att såpass som bara hälften av de som lider av psykisk ohälsa sökerhjälp. Siffrorna skiftar. Mörkertalet är väldigt stort, specielltbland män. Samhället bär ansvaret för att på alla dimensionerförsöka förebygga den psykiska ohälsan, men också att underlättatillfrisknandet och bemötandet av de drabbade.

Samtidigtsom den stigande psykiska ohälsan inte längre går att blunda för,florerar fortfarande många föråldrade myter och fördomar kringämnet. Fördomar som att depression t.ex. drabbar ömtåliga, labilaoch svaga människor. Eller att människor som lider av psykiskohälsa är otillräkneliga i all tid framöver. Dessa fördomarskapar problem på alla plan i samhället och spär påstigmatiseringen av psykiskt sjuka inom arbetslivet, bland anhörigaoch familj, i politiska organisationer – ja, i alla sammanhang.

Enligten undersökning av Novus och CEPI hemlighåller två av tre sinapsykiska problem för sin omgivning. Detta är helt makabra siffror.Chefer drar sig för att anställa människor som lider av psykiskohälsa, deras kunskap i ämnet brister och de saknar verktyg föratt hantera sina anställdas psykiska välmående. Rädslan attbrännmärkas som psykiskt sjuk; att ens kompetens och färdigheterförbises är stor, och tyvärr också befogad. Detta leder till attmånga drar sig för att söka hjälp och bryta tystnaden, ensamhetenoch tabubeläggandet kring ämnet.

Detkrävs ett paradigmskifte av attityden kring psykisk ohälsa. Blandarbetsgivare, grannar, kollegor, partimedlemmar; bland oss alla. Desom vågar vara ärliga om sin psykiska ohälsa, och försöker lyftadebatten ska inte behöva känna oro för att dubbelbestraffas. Deska inte behöva avbrytas i en mening för att inte förorsaka en”obekväm” situation, inte behöva hitta på lögner för attundvika vänner eller ringa till chefen och fabricera ihop enhistoria om att den är förkyld.

Samhällsklimatetmåste förändras. Vi måste ge den psykiska ohälsan den plats denbör ha i maktkorridorerna. Hur kan ett sådant stort problem, enfolksjukdom, kantas av så mycket okunskap, orättvisor ochmissuppfattningar - fortfarande? Varför lider så många av psykiskohälsa? Vad i vår samhällsstruktur, livsstilar, ambitioner ochvärldsordning är det som gör att vi mår allt sämre och sämrepsykiskt? Varför kan inte en psykisk sjukdom ha samma status somfysiska åkommor?

Självfalletfinns det mycket att förändra på samhällsnivå och politiskt;fler vårdplatser inom slutenvården, lösa personalbristen, utbildaprimärvården, utveckla kontakten mellan sluten- och öppenvården,kunna erbjuda fler psykoterapeutisk behandling, korta nerväntelistorna, se över övermedicineringen. Men den störstaskillnaden och förändringen behöver ske i våra tankebanor, dinaoch våra. På en mellanmänsklig nivå.

Vimåste sluta associera psykisk ohälsa med föråldrade fördomar,sluta skämmas för att vi dragit på oss en sjukdom som så mångakan drabbas av, sluta tillskriva de drabbade en massa andraegenskaper och attribut, våga fråga hur våra anhöriga mår, vågastanna upp och lyssna på svaret och framförallt våga söka hjälp(för det finns hjälp att få). Psykisk ohälsa är ingetindividproblem, det berör oss alla.

Vikan alla råka drabbas av psykisk ohälsa. Hur vill vi bli bemöttaav samhället, styrelsekollegor, arbetsgivare och vår omgivning då?Hur bemöter vi människor som lider av psykisk ohälsa? Det är dagsatt lyfta blicken, och lämna de föråldrade och utnötta fördomarnabakom oss.

Semanur Taskin, styrelseledamot i Grön Ungdom i Stockholmsregionen
Adgar Amin, kommunfullmäktige- och kommunstyrelseledamot, MP, Sundbyberg