Som besökare på Nyheter24 samtycker du till användandet av s.k. cookies och adblockeridentifiering för att förbättra din upplevelse hos oss. Jag förstår, ta bort denna ruta!

Fi: "Sänkt arbetstid kan minska både utsläpp och överkonsumtion"

Gudrun Schyman.
1 av 1

Gudrun Schyman.

TT bild

Debatt | 06/04/2015 18:33

Gudrun Schyman, Sissela Nordling-Blanco och Stina Svensson skriver varför det är viktigt att arbetstidsfrågan breddas till att handla om mer än föräldraskap.

Detta är åsiktstext i form av en debattartikel. Åsikterna är skribentens egna och inte Nyheter24:s.

Kvinnors ”dubbelarbete” och allt vad det innebär av stress, hälsoproblem och sämre möjligheter i arbetslivet, görs ofta om till individuella problem, förpackat i en påse som det står ”Livspussel” på. Det handlar inte om pussel. Det handlar om strukturella problem som kräver strukturella lösningar. Det som krävs är varken avdrag för hushållsnära tjänster eller vårdnadsbidrag utan en förnyad diskussion om kollektivhus, förkortad arbetstid, en hållbar samhällsplanering, utbyggd kollektivtrafik och möjlighet att professionalisera delar av det obetalda arbetet.

Förutom en utbyggd barnomsorg är det inte många av 70-talets visioner om ett ”nytt” vardagsliv som förverkligats. Man kan naturligtvis fråga sig varför. När man har mobiliserat runt en fråga i taget, som rösträtt, barnomsorg och kvotering i politiken, har det gett resultat. Är det för komplext att förändra hela samhällsplaneringen?

Viktigt att veta är att det var ett annat politiskt klimat på 70-talet. Utvecklingen har sedan dess gått mot en privatisering i alla bemärkelser. Också de politiska perspektiven har snävats in. Strukturella problem omdefinieras till privata tillkortakommanden. Det har inneburit att diskussionen om samhällsplanering, bostadsbyggande och kollektivhus nästan betraktas som ”sekterism”. Det handlar alltså inte bara om att den feministiska rörelsens agenda förändrats, utan snarare har hela samhällsklimatet förändrats.

Nu måste frågorna aktualiseras igen. De krav som feminister drivit länge om närhet i samhällsplaneringen, kortare arbetstid och ett ekonomiskt och ekologiskt helhetsperspektiv, är på ett avgörande sätt också kopplat till klimatfrågan.

Ser vi på den internationella utvecklingen inom samhällsplanering och bostadsbyggande så finns där ett tydligt mönster - ökande transporter. Hur många barn kan till exempel gå själva till och från skolan? Antalet har gått ner i alla länder. Det innebär att föräldrarna måste följa eller köra dem, och så blir det ännu mer biltrafik, ännu farligare – och ännu färre kan gå själva. Man kan mäta hur lång tid det tar för människor att bädda och städa, men hur mäter man det ”onödiga” resandet?

Arbetstidsförkortning kan vara en motor och ett verktyg i den förändring av våra produktions- och konsumtionsmönster som vi måste göra. Det är faktiskt inte så länge sedan det fanns en stor majoritet som såg att välfärdsutvecklingen också innefattade en fortsatt förkortning av arbetstiden. Att gå från 48 till 40 timmars arbetsvecka tog tid. Men när det sista steget togs, år 1971, och lediga lördagar infördes, fanns en bred majoritet i riksdagen, bortsett från Moderaterna, som ville se en fortsättning. Enligt en statlig långtidsutredning från den tiden skulle 30-timmarsveckan vara genomförd år 2010!

Nu har det kommit ett antal reformer som ger en del människor möjlighet att köpa sig mer tid. Genom vårdnadsbidraget kan vissa vara hemma längre med barn och vissa kan köpa hushållsnära tjänster för att kunna göra annat på den tiden. Men ensamstående föräldrar har inte den tiden. Tid med barnen riskerar att bli en statusfråga. Ensamma föräldrar måste jobba heltid för att kunna för försörja sin familj och vill självklart också vara med barnen. En förkortad arbetstid skulle göra stor skillnad.

I samhällsdebatten verkar alla verkar vara överens om att barn och unga behöver mycket mer tid med sina föräldrar, att små barn inte ska ha för långa dagar på dagis och att även tonåringar behöver mycket tid med föräldrarna. Det här står i stark motsättning till en politik där allt fler ska jobba allt mer. Därför är det viktigt att arbetstidsfrågan breddas till att handla om mer än föräldraskap.

En stående invändning är att vi inte har råd. Ett svar är att om vi har råd att sänka skatter så har vi råd att sänka arbetstiden. Den borgerliga regeringens samlade skattesänkningar är större än vad en arbetstidsreform skulle kosta. Det handlar om ett val och det handlar förstås om makt. Makten över tiden ligger idag i hög grad hos arbetsgivarna. Vi behöver ta tiden tillbaka!

Arbetstiden får konsekvenser för miljö, hållbar utveckling, hälsa, stress som drabbar kvinnor på grund av dubbelarbetet och är en viktig del i en allmän välfärdsutveckling. Komplexa sammanhang ska inte snuttifieras. Tvärtom måste vi se att långsiktig hållbarhet måste ha sin förankring i ett vidgat välfärdsbegrepp där sänkt arbetstid kan minska både utsläpp och överkonsumtion.

Gudrun Schyman, partiledare, Feministiskt initiativ

Sissela Nordling-Blanco, partiledare, Feministiskt initiativ

Stina Svensson, gruppledare i Göteborgs kommun, Feministiskt initiativ

Håller du med?