Något som har kommit att diskuteras rätt så ofta de senaste 2-3 åren är problemet med näthat, men få har lyft frågan om vem som har ansvaret.
Näthat kan enligt polisen och jurister delas in i olika typer, nämligen förolämpningar, förtal, hot och ofredande. Dessutom är det som så att i Sverige så kan föräldrar bli skadeståndsskyldiga, eftersom barn under 15 år inte kan dömas till straff. Det vi vet idag är att det råder en stor juridisk osäkerhet, och var de exakta gränserna går mellan vad som är olagligt och vad som är taskigt eller elakt.
Det går alltid att diskutera vem som har ansvaret för näthatet, men slutligen kommer vi fram till att var och en har ett personligt ansvar för sitt uppträdande på nätet. Sedan kan givetvis ansvarsfulla vuxna fungera som förebilder och erbjuda vägledning för de ungdomar som finns på de sociala medierna. Ett annat sätt att se på saken är att var och en av oss har ett ansvar för näthatet, men att medierna måste ta ett större ansvar för näthatet. I skolans värld fungerar det som så att det är rektorn som har ansvaret för att ingripa vid kränkningar som riktas mot någon elev.
Givetvis är det viktigt att personer i ledande ställning tar näthatet på allvar och vågar sätta ner foten och säga ifrån. Att blunda inför näthatet är däremot inte ett alternativ. För, det värsta som kan hända är att det går så långt att den drabbade som blir ignorerad drivs till självmord. För, tyvärr finns det sådana fall där ute i verkligheten.
Vad vi vet så är det tydligt att det ofta är kvinnor inom media som drabbas av näthat jämfört med män. Om detta har med samhällsstrukturer eller med kön av göra verkar det inte finnas några exakta svar på. Forskare visar i huvudsak på att det är en överväldigande majoritet kvinnor som råkar utför näthat, utan att gå djupare in på några förklaringar. Forskning visar på att hela 67% av kvinnorna respektive 24% av männen har drabbats av stalkers på nätet. Dessutom finns det material och fakta som visar på att hela 80% av de som trakasserar andra på nätet är män. Cybertrakasserier drabbar också i första hand kvinnor, nämligen 72,5% kvinnor respektive 22,5% män.
Dessutom finns det en studie som genomförts i USA som visar på att hela 45% av de som drabbats och som är gymnasielever tillhör någon av grupperna homosexuella, bisexuella eller transpersoner. Det hänvisas nästan alltid till att åklagare inta har lyckats hitta vad som benämns tillräckliga bevis eller att identifiera den verkliga förövaren. Det finns de som är mycket kritiska och som anser att polisen inte gör tillräckligt, och som anses att både polis och åklagare bör ha fler experter som jobbar med det här.
Det finns också en del diskussioner kring nätetik och att det är något som bör införas på alla högskoleutbildningar, och koppla det till mediahantering.Således kan vi dra slutsatsen att ansvaret för näthatet ligger på flera nivåer, från individnivå, via skolan till utbildningssystemet och personalcheferna. Men, en tydlig lagstiftning som kan hjälpa de ansvariga att utföra sitt uppdrag är önskvärt.
Charlotte Svensson, projektledare
Nina Jansdotter, beteendevetare
Mikael Drakenberg, statsvetare och omvärldsbevakare
