Skolplikten ger ingen gymnasiebehörighet

Sedan 1972 har Sverige en skolplikt. I dag är det svenska skolsystemet uppbyggt på så sätt att eleven måste befinna sig i klassrummet en bestämd tid, trots att eleven inte alltid lär sig bäst bakom skolbänken. Det verkar som om det fysiska befinnandet har större fokus än kunskapen. Syftet med att gå i skolan är att lära sig och vi vill att utbildning ska gå före platsen eleven befinner sig på.

Alla barn ska ha rätt till att få lika kunskap, men de har olika sätt att fånga upp kunskap på och därför bör inte undervisningen se likadan ut för alla elever. En mer individanpassad skola skulle ge eleverna ett större inflytande över sin skolgång och därmed kan de få den hjälp de behöver. Vissa kan inte koncentrera sig i ett stökigt klassrum, andra lär sig bättre med ljud omkring och andra barn med en mössa på huvudet.

Skolan bör därför anpassas efter individens förutsättningar, och ge den enskilde rätt att bestämma vilken undervisningsmetod som passar denne bäst. Med läroplikt i stället för skolplikt kan individen använda sig av det system som passar just den eleven bäst, och då inte tvinga alla elever att anpassa sig till samma system.

Finland är ett land som har läroplikt i stället för skolplikt. De finska eleverna får frihet och ansvar att kunna påverka och klara av sin skolgång. Det finns inget som tyder på att svenska elever inte skulle klara av att ha samma frihet och ansvar. Statistiken säger att så lite som 0,3 procent av eleverna i Finland går ut grundskolan utan gymnasiebehörighet medan statistiken i Sverige säger att hela 13,1 procent inte går ut grundskolan med fullständiga betyg.

Motståndare till läroplikt anser att skolan inte kommer att tas på allvar, och att risken finns att många elever kommer att strunta i att studera och lära sig när skolplikten inte finns. I en skola med läroplikt ska det finnas strikta kunskapskrav och förmågor som eleven måste uppnå för att klara grundskolan och som skolan regelbundet ska följa upp med eleven.

Politikerna ska ha ett inflytande över lika rätt till kunskap, men inte ett inflytande för hur eleven lär sig bäst. Ett införande av läroplikt skulle ge eleven valfrihet att bestämma över sin egen undervisning och med en slopad skolplikt kan vi lyfta det. Mer av makten över barnens skolgång bör komma underifrån, så nära individen som möjligt. Det är eleverna som känner sig själva bäst och inte högt uppsatta politiker. Läroplikt ger valfrihet åt den enskilde, en individanpassad skola och ett bättre skolresultat.

Tiffany Lindfors, aktiv i Centerpartiets ungdomsförbund
Leo Gerdén, aktiv i Centerpartiets ungdomsförbund