Som besökare på Nyheter24 samtycker du till användandet av s.k. cookies och adblockeridentifiering för att förbättra din upplevelse hos oss. Jag förstår, ta bort denna ruta!

Mamman: Därför gav jag min 10-åriga dotter cannabis

Titti Assarson berättar om varför hon ger sin dotter cannabis.
1 av 9

Titti Assarson berättar om varför hon ger sin dotter cannabis.

Privat/Ap

2 av 9

Privat

3 av 9

Privat

4 av 9

Ap

5 av 9

AP

6 av 9

Ap

7 av 9

Ap

8 av 9

Ap / TT

9 av 9

Wikimedia commons

Debatt | 07/06/2015 11:28

Titti Assarson skriver om att cannabisolja är det enda som fungerat för att få bukt med hennes dotters epilepsi, och att hon kommer fortsätta kämpa för att dottern ska få må bra.

Detta är åsiktstext i form av en debattartikel. Åsikterna är skribentens egna och inte Nyheter24:s.

Min dotter är tio år gammal. Jag ger henne cannabisolja i form av droppar. Oljan gör henne inte berusad. Den har så pass låg halt THC (det aktiva ämnet i cannabis) att den inte orsakar berusning, och allt sunt förnuft vittnar om att den inte borde vara olaglig. Däremot gör den all skillnad i världen för hennes hälsa och välmående.

En dag för ungefär två och ett halvt år sedan blev hon plötsligt förlamad på vänstra ansiktshalvan. Ögat hängde, hon kunde inte prata, hon fick svårt att svälja och andas vilket gjorde henne panikslagen. Då började hon hyperventilera, vilket gjorde henne svimfärdig. Hon kunde inte blinka, salivet rann och hon sluddrade. Jag blev livrädd då det såg ut som att hon hade fått en hjärnblödning. Genast åkte vi in till akuten men innan någon läkare hann se henne så försvann alla dessa symptom.

Denna process kom att upprepa sig många gånger sedan dess. Det blev många turer med ambulans in till akuten, men ändå kunde inte sjukvården hitta något på varken rutinkontroller eller MR-röntgen. Allting blev värre med tiden och till slut fick vi tid för att göra en EEG, som visade att hon har för mycket hjärnaktivitet i vänster hjärnhalva. Efter ett och ett halvt års utredning har hon fått diagnosen epilepsi.


Med de läkemedel hon fick från läkarna så förlorade jag mitt barn. Vi testade ett flertal olika piller och biverkningarna var fruktansvärda. Hon pendlade mellan ett läge där hon inte är kontaktbar alls till självskadebeteende där hon biter, river och slår på sig själv. Hon var aggressiv mot mig, hade sömnsvårigheter, blev nedstämd, fick panikattacker, minnesluckor, förhöjda levervärden och tics.


Cannabisolja. Bildkälla: Wikimedia Commons

Hon vaknade på nätterna och var så pass panikslagen att jag fick ta ut henne ur huset då hon skrämde sina syskon med högljudda vrål. Alltför ofta hände det att hon inte somnade förrän fem på morgonen av ren utmattning. Utmattningen berodde på att hon i flera timmar hade sprungit runt i huset konstant skrikande, ramlat ihop i några sekunder, endast för att resa sig igen och fortsätta springa av panik.

Till slut fick hon flytta hem till min mamma ett tag. Jag hade vänt ut och in på mig själv för att försöka klara av vardagen som ensamstående mamma med tre barn. För att beskriva det milt var detta ett rent helvete för oss båda.

När jag pratar med läkarna förklarar de att varje anfall skadar hjärnan. Ändå ger de mitt barn mediciner som orsakar nya anfall. De sa att man fick vänta i flera veckor innan man kan se en förändring i hennes beteende, men för oss hade vi helt enkelt inte råd med veckor. Min dotter ville ta livet av sig på grund av läkarnas mediciner. Jag klarade inte av att hantera situationen som den var.

Tro inte att mitt beslut att ge min dotter cannabisolja var lättvindigt. Jag hade verkligen gjort allting jag kunde den traditionella vägen, och det var i ren desperation jag började efterforska om det fanns andra former av behandling.

Det var då jag upptäckte att det finns tusentals föräldrar i liknande situationer som min, och i USA är fenomenet så pass utbrett att det till och med har ett namn: ”marijuana refugees”. Familjer med epilepsidrabbade barn som flyttar till Colorado enbart för att kunna nyttja den enda medicinen som fungerar för dom. Här, här och här finns det mer info om det.

Efter en vecka kunde vi sluta med läkarnas mediciner och vi fick tillbaka en pigg och glad tjej som hade försvunnit under det året hon medicinerats av läkarna. Känslan av att få se henne skratta och leka är obeskrivlig för oss alla! Hon flyttade hem till mig igen och vi blev en hel familj som hade roligt tillsammans och vågade tro på framtiden. Efter att jag började ge henne oljan var hon helt fri från anfall i sex månader.


Titti tillsammans med sin dotter. Bildkälla: Privat

Men för några veckor sen tog oljan slut. I väntan på pengar att köpa ny olja för fick hon ett anfall med kramper, så vi åkte till akuten. Där gjorde jag misstaget att vara ärlig med vad det var som hade gett henne ett normalt liv det senaste halvåret. Bemötandet var inte positivt. Det blev drogtest och sedan remiss till hennes barnläkare som bestämde sig för att anmäla detta till Socialen i form av en orosanmälan.

Nu måste jag möta risken att förlora vårdnad om min dotter, och jag känner mig så fruktansvärt uppgiven att jag knappt finner ord. Vi har fått stå ut med så mycket smärta och det behövs verkligen inte mer. Varför händer detta? Jag har inte drogat ner min dotter, oljan gör henne inte påverkad, det är bara en medicin som fungerar.

Men jag tänker inte ge upp. Jag tänker kämpa. För det här handlar om min dotters rätt till ett bra liv. Vi måste förändra synen vi har på cannabis och vi måste även förändra lagstiftningen. Just nu är cannabis narkotikaklassat som en farlig klass 1-drog ”utan medicinskt värde”.

Det går inte att påstå att cannabis är helt utan medicinskt värde. Det finns alldeles för många personer som vittnar till cannabis medicinska förmåner, och om ni tar folkhälsan på allvar så borde ni lägga era fördomar åt sidan och börja lyssna på dom.

Titti Assarson,
Mamma till en tioårig dotter med epilepsi

Borde cannabis få användas i medicinska syften?