Som besökare på Nyheter24 samtycker du till användandet av s.k. cookies och adblockeridentifiering för att förbättra din upplevelse hos oss. Jag förstår, ta bort denna ruta!

Black Week börjar om

 
Dagar
 
Timmar
 
Minuter
 
Sekunder

"Svensk lagstiftning är inte tillräcklig för att stoppa näthatet"

Nina Jansdotter och Mikael Drakenberg menar att det krävs mer för att stoppa näthatet.
1 av 3

Nina Jansdotter och Mikael Drakenberg menar att det krävs mer för att stoppa näthatet.

Alex Wayne / Privat

Mikael Drakenberg.
2 av 3

Mikael Drakenberg.

Privat

Nina Jansdotter.
3 av 3

Nina Jansdotter.

Alex Wayne

Debatt | 17/07/2015 13:29

Mikael Drakenberg och Nina Jansdotter skriver att Sverige måste ta efter andra länder för att stoppa näthatet.

Detta är åsiktstext i form av en debattartikel. Åsikterna är skribentens egna och inte Nyheter24:s.

Vi lever i en tid där teknologin förändras i mycket snabb takt, och allt fler är aktiva i de sociala medierna. Dessutom så kan vi konstatera att synligheten för allt hat, alla hot och trakasserier har ökat när människor har stora nätverk. Därför är det viktigt att användarna känner sig säkra när de vistas i sociala medier och att det inte utvecklas till en laglös och fredlös zon.

Tyvärr har vi kunnat konstatera att hot, hat och trakasserier är vardag, vilket är en stor utmaning för polis och rättsväsendet.

Det borde ligga i varje enskilt lands intresse att förebygga och stoppa hot, hat och trakasserier i sociala medier. Nyligen blev det känt att Nya Zeeland tagit detta mycket viktiga steg, genom att de infört lagstiftningen Harmful digital communication. De har valt att ta problemet med nätmobbning på mycket stort allvar.

Genom denna lagstiftning så får man på plats de verktyg som polisen och rättsväsendet behöver för att kunna ge råd, förhandla, medla, och övertyga parterna när det kommer in klagomål, så att saken kan utredas och tas till en åklagare för rättegång.

Vi kan konstatera att det skiljer sig en del mellan länder vad gäller hur rättsväsendet ser på den här typen av brott. I USA och numera även i Nya Zeeland så tillämpas speciallagstiftning för den här typen av brottslighet. I Sverige och andra nordiska länder har de i stället valt en teknikneutral lagstiftning, där den teknik som används inte spelar någon roll.

I Sverige har det än så länge varit få fällande domar, och att de allra flesta fallen läggs ner inom ett par dagar, och då hänvisas det ofta till brist på bevis. Hur kan vi nu förstå detta?

En förklaring som kommit till vår kännedom är att i Rikspolisstyrelsens tillsynsrapport Inspektionen av polismyndigheternas förmåga att handlägga IT-brott, så visar det sig tyvärr att det saknas specialutbildning kring IT-relaterade brott bland både den yttre polisen, och förundersökningsledare, vilket är beklagligt.

Att det nu kommit ett beslut om att ett nationellt IT-brotts center kommer att etableras i Sverige från och med den 1 oktober 2015, är något vi välkomnar. Svensk polis och rättsväsende måste ju kunna förebygga hot, hat, trakasserier, och övriga kränkningar på nätet. Därför behöver bland annat paragraferna om förtal skärpas i brottsbalken, och anpassas till den nya digitala verkligheten.

Mikael Drakenberg,
Statsvetare, skribent och omvärldsbevakare

Nina Jansdotter,
Beteendevetare, författare och karriärcoach

Håller du med?