Hur kan en vuxen man bli så oerhört provocerad av vad en 17-åring tycker?

- 03/09/2015, 14:47 -
1 av 2

TT

2 av 2

Privat

"Eventuella dödshot och hot om våldtäkter kan faxas till min assistent. Hon är dock mammaledig. Men jag lovar att ta tag i dem när hon är åter. Numret finns i pappersversionen av Gula Sidorna"

Detta är åsiktstext i form av en debattartikel. Åsikterna är skribentens egna och inte Nyheter24:s.

Jag är chockad.

Jag skrev tidigare att jag lyssnat på Zara Larssons sommarprat och uttryckte att hon är skarp. Jag förstår nu hur missuppfattad denna diskussion är.

Jag har en dotter som är 14 och ansåg att det var min skyldighet att sätta mig in i denna värld med näthat mot tjejer ser ut och jag blev chockskadad. På riktigt. Jag spenderade några timmar med att läsa igenom kommentarer på Zara Larssons Instagram och Facebook och tappade hakan. Så vidrigt är det.

Jag la sedan lite tid på att se om de män som Zara valt att hänga ut faktiskt existerar. Det gör de. Vuxna män. Mitt i vårt samhälle. De lever och frodas med sina familjer och mordhotar 17-åriga artister online. Jag trodde inte det var sant. Men det är det. Och det är MÅNGA.

Zara Larsson mordhotas frekvent av VUXNA män som skall våldta och döda henne. Detta gör de för att Zara Larsson tycker vissa saker och kommunicerar på ett visst sätt. Nu tycker verkligen inte jag att det är rimligt att man skall döda eller våldta en människa som tycker något. Oavsett hur hjärndöda dennes åsikter är.

Det är väl DET som är problemet här? Inte vad Zara har för åsikter? Det är ju här det blir total förvirring i diskussionen tydligen.

Uppenbarligen så är det helt rimligt att man som 17-årig tjej skall utsättas för mordhot för sina åsikter. Det är bevisligen delar av samhället som tycker det. Hur är det ens möjligt? Om min åsikt kring detta är att det inte alls är rimligt, gör mig till en feminist. Ja - då är jag en feminist. Men nu förstår de flesta att det var inte alls vad det hela handlar om.

Vi har valt systemet “Demokrati” och “Yttrandefrihet”. Två oerhört bra saker tycker jag. Problemet med dessa system är att man måste acceptera allt skit också. Saker som man inte alls sympatiserar med kommer att ploppa upp som svampar.

Zara är uttalad feminist. Det har verkligen gått inflation i detta begrepp och det är oklart om delar av befolkningen förstår begreppet. För det man hör talas om är “manshat” vilket sällan kommer med någon genomarbetat förklaring. Man läser “Zara hatar män!”. “Jaha? Se där...undrar varför?” tänker jag då.

Men om man sedan lyssnar ordentligt (ej i affekt) på vad hon faktiskt säger så blir det ganska intressant och det är ganska jobbiga sanningar hon levererar. Nu avfärdas hon som en “rabiat 17-årig mediahora som grinar ut” vilket verkligen är långt ifrån sanningen om man väljer att lyssna på hennes sommarprat. Hon har flera poänger.

När min dotter sedan kommer och ställer följande fråga efter hon hört sommarpratet:

“Har verkligen män den primära makten och de flesta ledande positioner inom politiska, ekonomiska, religiösa, sociala och finansiella institutioner?”

Vad skall jag svara?

“Ja det har dom.”

“Pappa. Tycker att det är rimligt att det är så?”

“Nej det tycker jag inte.”

Och DÅ är jag väl en feminist antar jag? Eller?! Jag är själv osäker faktiskt. Och jag undrar vart alla män är som tycker att det ÄR rimligt. Ni måste ju finnas i drivor. Annars hade detta varit löst för länge sedan. Om nu detta är feminism. Vem är då INTE feminist?

Hur är det möjligt att en man med en dotter att tycka att det är rimligt att det ska vara på det här sättet? Och hur kan det vara så att det är dåligt att tycka att det är orimligt? Jag förstår verkligen inte. Känner jag några män som tycker att det ÄR rimligt? Tycker ni så i smyg?

Man får tycka precis vad man vill om hennes sätt att framföra sina åsikter på. Jag tycker att Zara fyller en mycket viktig roll för nästa generation. Zara har en enorm fanbase och hon kommer inte att vara 17 år för all framtid. Om hon använder sitt varumärke och plattformar, kommer hon att vara en gigantiskt politisk aktör om några år. Det skall bli spännande att följa.

En fråga jag ställer mig är HUR i hela friden kan man som vuxen man bli så oerhört provocerad och arg över vad en 17-årig svensk artist tycker? Jag har nu försökt att hitta ett ämne jag skall bli brutalt upprörd över, utan att lyckas. Ni som blir så himla upprörda. Hur mår ni egentligen?

Jag tänker stå upp för att min dotter skall få tycka, vara och kommunicera precis vad hon vill och tycker. Tro mig. Jag kommer INTE tycka om allt men det är hennes rättighet och jag backar upp det även när hennes åsikter är högst tvivelaktiga.

Till sist vill jag ärligt be om ursäkt till alla kvinnor. Jag har verkligen inte alls varit medveten om hur brutalt, vidrigt och utbrett detta är. Hur jag kan ha missat det är så oerhört märkligt. Jag har helt enkelt inte tillbringat tid på rätt ställen online och bara läst ordet “näthat” swisha förbi i mina flöden då och då och avfärdat det med “rabiata feminister”. När jag nu pratar med tonåringar och en del vuxna kvinnor står det klart att det är "bara något man tvingats vänja sig med". Det är så sjukt orimligt. Ni ska verkligen inte behöva vänja er med det.

Förlåt.

Eventuella dödshot och hot om våldtäkter kan faxas till min assistent. Hon är dock mammaledig. Men jag lovar att ta tag i dem när hon är åter. Numret finns i pappersversionen av Gula Sidorna.

Mike Blixt,
Människa