Som besökare på Nyheter24 samtycker du till användandet av s.k. cookies och adblockeridentifiering för att förbättra din upplevelse hos oss. Jag förstår, ta bort denna ruta!

Nättrollen tror att de sitter säkert bakom sina skärmar

- 05/10/2015, 13:02 -
Tobias Hedlin anser att näthatet måste tas på allvar.
1 av 3

Tobias Hedlin anser att näthatet måste tas på allvar.

Privat / TT

Han menar att de som hatar på nätet tycks tro att det inte kan ha konsekvenser.
2 av 3

Han menar att de som hatar på nätet tycks tro att det inte kan ha konsekvenser.

TT

Tobias Hedlin är pressansvarig för Juridikinstitutet.
3 av 3

Tobias Hedlin är pressansvarig för Juridikinstitutet.

Privat

Tobias Hedlin: "Människor verkar tro att det vi gör på nätet inte riktigt räknas. Problemet är att det är en person som finns på andra sidan skärmen och får ta emot ett otacksamt lass med galla".

Detta är åsiktstext i form av en debattartikel. Åsikterna är skribentens egna och inte Nyheter24:s.

”Verkligheten är det som, när du slutar tro på den, inte försvinner”, skrev Philip K. Dick och det stämmer lika mycket nu som 1980. För många personer har gränsen mellan den fysiska världen och världen online suddats ut eller, för generationer som växt upp uppkopplade, saknats från början.

Verkligheten har funnits online och fortsätter att finnas lika mycket där som verkligheten utanför våra skärmar. De lagar som bestämmer vad som är straffbart, gäller på samma vis för vad vi gör online som för vad vi gör i övrigt.

Eller kanske borde det stå ”ska gälla” för enligt bland annat Brottsförebyggande Rådets rapport tidigare i år leder tre fjärdedelar av anmälningarna inte någon vart (anledningen till att den tidigare siffran 96 procent är en sanning med modifikation är att inte allt som anmälts varit brottsligt). Det är fortfarande en väldigt låg andel av anmälningarna som över huvud taget leder någonstans. På Juridikinstitutet träffar vi människor som blivit utsatta för hat, hot och kränkningar på nätet. Påfallande ofta har de människorna stött på en attityd hos polisen som antingen är en variant av ”låtsas du inte om dem så slutar de” eller ”ja det brukar ju inte vara ens fel att två träter”.

I viss mån verkar människor fortfarande tro att det vi gör på nätet inte riktigt räknas. I affekt skriver den som nyss läst krönikan, sett på debatten på tv eller bara ”stört sig på” den kvinnliga artisten att objektet för ilskan borde skjutas, har fått för lite kuk eller är pinsam och borde hoppa ut för ett stup ”för sitt eget bästa”. Problemet är att det inte är ett objekt. Det är en person, precis som alla vi andra, som finns på andra sidan skärmen och får ta emot ett otacksamt lass med galla. Någonstans går synapserna förlorade hos den som skickar, som tryggt bakom sin skärm inte behöver konfronteras med mottagarens klump i magen. Men det är i allra högsta grad verkligt för adressaten.

I förra veckan meddelade Svea Hovrätt em dom i ett uppmärksammat mål. En före detta skribent för Nyheter24 hade bland annat fått ”Det är sexistiska feministidioter som Irena Pozar som skulle behöva hålla käften. Hon gör ju bara bort sig. Upp med en kniv i fittan på sexistiska feminister” skrivet i kommentarsfältet nedanför en av sina krönikor. Tingsrätten hade tidigare dömt den 27-årige mannen för ofredande men hovrätten friade honom från åtalet. Domen innehöll dock följande stycke: "En annan sak är att goda skäl kan anföras för att förfaranden av det slag som är föremål för hovrättens bedömning borde vara straffbara. Det får emellertid anses ankomma på lagstiftaren att ta ställning till om en sådan kriminalisering bör införas och hur den i sådana fall bör utformas".

Det pågår ett antal statliga utredningar: en som rör om integritetsskyddet på internet kan stärkas, en annan som ska ta ett bredare grepp på integritetsfrågan och en tredje som ser över vissa delar av grundlagsskyddet. Svea Hovrätts passning är bara en i raden av många händelser som visar på ett reellt problem: Rättsstaten laggar i digitala miljöer. Utredningarna har en svår uppgift.

Värdekonflikterna, som integritetsskyddet kontra yttrandefriheten, är konstanta men dess praktiska betydelse påverkas av kontexten. Det utgör ett problem för lagstiftaren, eftersom internetteknologierna är ett rörligt mål. Här krävs det, förutom det goda arbete som präglar lagstiftningsarbete i stort, även fingertoppskänsla för det digitala. Näthatet kommer inte försvinna bara för att vi slutar tro på det.

Tobias Hedlin,
Pressansvarig Juridikinstitutet

--

Läs även de här debattartiklarna från vår No hate-kampanj:

• Krönika: Det får räcka nu – nu sprider vi nätkärlek!

• Nättrollen tror att de sitter säkert bakom sina skärmar

• Det är uppenbart att ni som hatar på Internet behöver gå i terapi

• När han insåg att jag hade blockat honom hörde han av sig till min familj