Som besökare på Nyheter24 samtycker du till användandet av s.k. cookies och adblockeridentifiering för att förbättra din upplevelse hos oss. Jag förstår, ta bort denna ruta!

Så sparar vi energi – åt både oss själva och planeten

Peter Asthamn skriver att vi skulle spara energi om vi införde basinkomst.
1 av 3

Peter Asthamn skriver att vi skulle spara energi om vi införde basinkomst.

Privat/TT

"Av egen erfarenhet vet jag att många människor i dagens trygghetssystem tvingas ägna hysteriskt mycket tid och energi åt att försöka få arbeten som de ofta inte vill ha".
2 av 3

"Av egen erfarenhet vet jag att många människor i dagens trygghetssystem tvingas ägna hysteriskt mycket tid och energi åt att försöka få arbeten som de ofta inte vill ha".

TT NYHETSBYRÅN

Peter Asthamn.
3 av 3

Peter Asthamn.

Privat

Debatt | 25/12/2015 17:16

Debattören: Många reagerar instinktivt på talet om både minskad arbetstid och basinkomst som något utopiskt och ogenomförbart. Själv vet jag att minskad arbetstid fungerar alldeles utmärkt och basinkomst har redan prövats på många håll i världen.

Detta är åsiktstext i form av en debattartikel. Åsikterna är skribentens egna och inte Nyheter24:s.

Finland utvecklar nu sina försök med basinkomst och det finns liknande förslag i Sverige. Både för vår egen och planetens hälsa finns goda orsaker att stötta denna utveckling.

Hösten 2013 slutade jag mitt myndighetsarbete för att satsa på det ekologiska bageri jag börjat driva. Samtidigt började jag också en halvtidstjänst som assistent åt en autistisk man.

Även om bageriet kommit igång bra så drivs det medvetet i liten skala och som hembageri. Den vinst företaget ger stannar till största delen i företaget. Parallellt med mitt egenvalda arbetsbyte blev dessutom min fru uppsagd och startade då ett eget företag.

Hennes företag har också kommit igång men inte i den omfattningen att hon tagit ut någon lön därifrån. Nu under hösten har arbetssituationen ändrats för henne och hon arbetar i kombination med företaget deltid som bibliotekarie. Men under omkring ett och ett halvt år kunde vi leva på lönen från mitt halvtidsjobb.

Jag skriver inte detta för att visa på någon slags ”duktighet” utan mer som ett konstaterande att en kraftig nedtrappning i inkomst kan fungera utomordentligt väl. Vissa månader har vi använt en del sparpengar och andra månader har det blivit pengar över.

Det är mer än tio år sedan vi ägde någon bil men vår hyreslägenhet tillhör inte de billigaste på orten och vi väljer nästan konsekvent ekologiskt. Matkontot blir ändå ganska litet då vi lagar den mesta maten själva, är vegetarianer och odlar mycket. Långväga semesterresor valde vi redan tidigare bort men under de senaste åren har vi sett över vårt resande ytterligare.

Det ovanstående är inga extrema val och inte något som minskat vår livskvalitet. Tvärtom – att prioritera det meningsfulla har sammanfallit med hälsa, små utgifter och ett begränsat klimatavtryck. Det behöver inte vara på samma sätt för alla som minskar sin arbetstid men däremot finns det ett generellt samband mellan klimatavtryck och arbetstid.

Den minskade arbetstiden har de flesta med arbete möjlighet att välja men basinkomst behöver beslutas politiskt. Orsaker att pröva basinkomst handlar långt ifrån bara om miljön.

Tack vare en ökad automatisering och produktionsökning har många arbeten rationaliserats bort i dag. På flera sätt är detta bra. Slitsamma och farliga jobb försvinner. Men när normen, att alla ska arbeta heltid är stark, blir konsekvenserna också att till synes onödiga arbeten uppfinns och att den som förlorat sin anställning blir stigmatiserad.

Många reagerar instinktivt på talet om både minskad arbetstid och basinkomst som något utopiskt och ogenomförbart. Själv vet jag att minskad arbetstid fungerar alldeles utmärkt och basinkomst har redan prövats på många håll i världen.

Lyckade exempel från USA, Indien, Brasilien, Canada, Namibia etcetera pekar på det rimliga. Man såg där att basinkomsten inte ledde till passivitet utan personerna fortsatte arbeta, men i mindre omfattning och oftare som egenföretagare.

Flera nobelpristagare i ekonomi pekar också på det möjliga i att införa basinkomst. Ett intressant upplägg finns från den välrenommerade klimatforskaren och tidigare NASA-chefen, professor James Hansen. Han talar om en hög och successivt stigande skatt på koldioxid där intäkterna från skatten helt enkelt delas ut jämnt till alla invånare.

Här i Sverige skulle en del av finansieringen komma från socialförsäkringssystemen och dess kontrollapparat. Jag har själv arbetat i sammanlagt mer än tio år på Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen.

Av egen erfarenhet vet jag att många människor i dagens trygghetssystem tvingas ägna hysteriskt mycket tid och energi åt att försöka få arbeten som de ofta inte vill ha. Och som samtidigt tio-, femtio- eller hundratals andra försöker få. Denna, ofta förspillda, energi tror jag den skulle kunna driva flera kärnkraftverk.

I Sverige börjar det röra sig gällande basinkomst. Under hösten lämnade fyra riksdagsledamöter från Miljöpartiet in en motion om en utredning i frågan. Frågan är inte om minskad arbetstid och basinkomst är möjlig utan om vi vill införa det. Vill vi fylla våra liv med mer statusprylar eller mer mening?

Frågan är fortfarande kontroversiell så de förtroendevalda som driver frågan om basinkomst behöver allt stöd de kan få – liksom jag tror vår planet behöver detta stöd.

Peter Asthamn

Skulle du vilja jobba mindre?