Alva, 16: Man kan inte mäta människors liv i pengar

Den tredje söndagen i september 2014 så var det riksdagsval i Sverige. Det var då Sverigedemokraterna blev valda till Sveriges tredje största parti med 13 procent av rösterna. 87 procent av Sveriges befolkning röstade mot rasism, men 13 procent röstade för det.

Jag kan inte med säkerhet säga att alla som väljer att rösta på Sverigedemokraterna är rasister. Men det jag kan säga med hundra procent säkerhet är att om man väljer att rösta på sd så lägger man en viktig röst på ett parti som ÄR ett rasistiskt parti och som har sina rötter i den nazistiska rörelsen. Ett parti som står upp för den mansdominerade världen vi lever i och som inte tror på kärleken mellan två personer av samma kön.

LÄS ÄVEN: Ni kallar er sanningssägare – jag kallar er puckon

Jag är glad över att bo i Sverige. Över att kunna gå till skolan fem dagar i veckan och lära mig saker som jag kommer ha med mig livet ut, veta att om någonting händer mig så kommer jag att få den hjälp jag behöver. Att ha rätt till att tycka tänka och säga vad jag vill.

Jag vet att så länge jag inte kränker någon så får jag uttrycka mina åsikter när och hur jag vill. Jag tycker inte att det är något annat än rätt, men jag vet också att jag har rättigheten till att säga emot och stå upp för vad jag tycker är rätt och fel.

Jag har rättigheten att säga att jag tycker att det är helt fel att ett parti som har uttryckt, för att bara nämna några av alla exempel, att kurder, samer och judar aldrig kan bli svenskar, just nu sitter i riksdagen och är Sveriges tredje största parti. Enligt mig så kränker man en stor del av befolkningen när man säger en sån sak.

Jag tycker att det är kränkande att uttala sig om att kvinnor som bor i Sverige inte ska bära slöja och att det borde bli förbjudet. Och jag tycker inte att det är okej att säga n-ordet och h-ordet på öppen gata samtidigt som man håller i järnrör för att ”försvara” sig för någon som inte ens är något hot.

LÄS ÄVEN: Här är bilden som visar att vi har råd med fler asylsökande

Att Sverigedemokraterna ofta kalls för ett främlingsfientligt parti är fel. Det är ett rasistiskt parti. Människorna de kränker och ser ner på är inte främlingar, de är människor, precis som du och jag, så det är och förblir rasism och det går inte att bortse ifrån.

Jag hörde en gång Rosanna Dinamarca säga att ”Rasism är ingenting som man kan bekämpa med statistik och siffror, det är en känsla och det är den känslan som vi måste förändra i människor”. Att Sverigedemokraterna sätter siffror på människor är ingen nyhet för de flesta, både en summa hur mycket man kostar Sverige, men också en siffra på mänskligt värde. Man ska inte kunna mäta människors liv i pengar.

En person som flyr från förtryck, krig och förföljelse har inte valt att hamna i den situationen den hamnat i. Att fly från ett land innebär inte bara att man går över landsgränsen. Det innebär också att man tvingas lämna kvar platsen som man växt upp på. Man lämnar en plats där de flesta pratar samma språk som man har pratat sen man var liten. Man lämnar vänner och man lämnar familj. Det finns inte någon som vill bli tvingad till att behöva lämna sitt hem.

Jag är född och uppvuxen i Sverige. Mina ögon är blå och min hudfärg är ljus. Jag har aldrig och kommer heller förmodligen aldrig att bli hatad, kränkt eller nedtryckt på grund av vilket land jag kommer från eller vilken kultur jag har. Jag kommer aldrig kunna säga att jag förstå hur det känns för någon att bli kränkt på grund av etnicitet. Precis som män aldrig kommer förstå hur det känns för kvinnor att bli kränkta bara för att de är just kvinnor. Men jag kommer alltid tillbaka till fakta, vi alla är människor. Lika mycket som jag aldrig kommer kunna förstå hur det känns att bli kränkt, nekad eller hatad på grund av min hudfärg, kultur eller etnicitet så kommer jag aldrig kunna förstå hur vissa människor tror sig ha rätten till att peka på någon och säga att hon/han är mindre värd än du själv.

Jag förstår inte hur en grupp människor kan tro att de kan ta sig rätten till att bestämma vem som får komma in till Sverige och vem som tvingas åka tillbaka till det hemska som de lyckats ta sig ifrån.

Alva Jakobsson, 16