Som besökare på Nyheter24 samtycker du till användandet av s.k. cookies och adblockeridentifiering för att förbättra din upplevelse hos oss. Jag förstår, ta bort denna ruta!

Småföretagarna: Vi har en bättre lösning än C, KD, och L

- 15/02/2016, 10:33
Nima Sanandaji, Erik Sjölander, Leif Svensson.
1 av 4

Nima Sanandaji, Erik Sjölander, Leif Svensson.

Press

Nima Sanandaji.
2 av 4

Nima Sanandaji.

Privat

Erik Sjölander.
3 av 4

Erik Sjölander.

Leif Svensson.
4 av 4

Leif Svensson.

Debattörerna: Det som arbetslösa ungdomar och nyanlända har gemensamt är nämligen brist på relevant utbildning. Lärlingsjobb ger nämligen både möjligheten att få in en första fot på arbetsmarknaden och att bygga upp sina kompetenser.

Detta är åsiktstext i form av en debattartikel. Åsikterna är skribentens egna och inte Nyheter24:s.

I dagarna har förslag om nya anställningsformer duggat tätt. Liberalerna föreslår nystartsjobb där lönens ska ”vara låg, inkomstskatterna ännu lägre och arbetsgivaravgifterna avskaffade”. Kristdemokraterna är ute med en ”helt ny anställningsform som kallas introduktionsanställning”.

Tanken är att lägre ingångslön ska balanseras upp av partiets tidigare förslag på skattesänkningar. Centern är mindre skarp i sin formulering, men vill också möta upp lägre ingångslön ”med sänkta arbetsgivaravgifter och lägre inkomstskatt”.

Vore det inte bättre att i stället för alla dessa experimentella förslag fokusera på lärlingsplatser, något som efterfrågas och som vi vet fungerar väl?

Småföretagarnas riksförbund är kanske den aktör i Sverige som starkast driver frågan om att via skattereformer sänka kostnaden för att anställa. Sådana reformer krävs för att fler företag ska växa med nya jobb. Ändå är vi något tveksamma till Liberalernas förslag, som ska gälla för unga och nyanlända.

Då kommer nämligen kostnaden för att anställa en individ plötsligt bli mycket högre när denne slutar definieras som ung eller nyanländ. Hur blir det med arbetslösa som vare sig är unga eller nyanlända? Reformen leder ju till att kostnaden för att anställa dem relativt sett blir mycket högre.

På Småföretagarna tror vi att det är dags att lära från våra grannländer. Bland de västeuropeiska länderna finns nämligen länder där såväl ungdomar som personer med utländskt ursprung i större utsträckning än i Sverige lyckas komma i arbete. Ett bra exempel är Österrike. Där är hälften så många unga arbetslösa som i Sverige.

Ett annat är Tyskland, där står en tredjedel så många unga utan arbete. Även integrationen fungerar bättre i de två länderna. Arbetslösheten bland personer med utländskt ursprung är åtta procent i Tyskland och tio procent i Österrike, klart lägre än 16 procent i Sverige.

Den huvudsakliga förklaringen är lärlingsjobb. Av Sveriges unga vuxna har bara sju procent erfarenhet från lärlingssystem, den allra lägsta nivån bland västeuropeiska länder. I Tyskland och Österrike har majoriteten av ungdomarna erfarenhet från lärlingsprogram.

Denna kombination av teoretisk utbildning och arbetsförlagd lärande är ett utmärkt sätt för den som är ung, långtidsarbetslös eller nyanländ att komma i arbete. Det är också ett framgångsrikt sätt för företagen att finna eftertraktad kompetens.

Intressant nog menar samtliga åtta riksdagspartier att de är för ett lärlingssystem. Trots det har inte Sverige, ens efter den förra Alliansregeringens storslagna ambitioner, lyckats införa ett välfungerande system. Det är synd.

Lärlingsjobb ger nämligen både möjligheten att få in en första fot på arbetsmarknaden och att bygga upp sina kompetenser. Kunskapsöverföringen är helt avgörande. Det som arbetslösa ungdomar och nyanlända har gemensamt är nämligen brist på relevant utbildning.

Anna-Karin Nylin har till exempel i sin forskning följt integrationen bland de som migrerade till Sverige år 1997. 15 år efter inträdet var åtta av tio med eftergymnasial utbildning i arbete. Bland dem med förgymnasial utbildning var bara drygt hälften i arbete.

Det är klart att lärlingssystemet har en fördel jämfört med nystartsjobb, eftersom det ger både en väg in till arbetsmarknaden och möjligheten att lära sig eftertraktade kompetenser. Lärlingssystemet efterfrågas av företagare runtom i landet, är ett väl beprövat system som vi vet fungerar och riskerar inte att leda att en persons möjlighet att få jobb sker på bekostnad av en annans.

Varför inte lägga resurserna som annars skulle ha gått till nystartsjobb på att bygga ut lärlingssystemet?

Nima Sanandaji,
Teknologiedoktor vid KTH, och utredare.

Erik Sjölander,
Näringspolitisk talesperson Småföretagarnas riksförbund

Leif Svensson,
Förbundsordförande
Småföretagarnas riksförbund