Slöjan är en symbol för frihet, inte förtryck

För en tid sedan samlades en grupp människor utanför Åhléns i Stockholm för att protestera. En protest som ekade hela vägen ut i våra största kvällstidningar. En protest som kändes lika självklar för dem, som vansinnig för andra.

Det som protesterades mot var det faktum att de två klädjättarna H&M och Åhléns valt att stödja den fria människan. En protest mot att de tagit ställning för att en fri människa, i ett fritt samhälle ska kunna klä sig precis hur de vill. Jag undrar om dessa protesterande verkligen hade tänkt på detta innan de samlades där på Drottninggatan.

Hela debatten får mig att tänka på den där varma sommardagen i min pappas hemland Tunisien, då min kvinnliga kusin blev tvingad att ta av sin slöja, mitt i huvudstaden Tunis. Motiveringen hon fick av den manlige polisen var: ”Här i Tunisien vill vi inte bli förknippade med radikalism så som Algeriet och Libyen har blivit”. Vad som skedde cirka 15 år senare då förtrycket till sist bubblade upp till ytan är de flesta medvetna om.

Att det fanns många orättvisor i Tunisien var jag medveten om redan då, men att den typen av omvända diskriminering skulle sprida sig hela vägen till landet lagom trodde jag aldrig. Jag ställer mig samma fråga idag som jag gjorde den där dagen i Tunis för 15 år sen: Förstår man inte att det är lika illa att hindra någon från att bära slöja, som att tvinga någon till att bära den?

Debatten som pågår kring slöjans vara eller icke vara har genomsyrats av ett väldigt irrationellt tänkande, där kritikerna inte drar sig för att citera Koranen helt ur sin kontext eller för den delen att dra alla kvinnor över en kam. Dagens hijab-kritiker svingar vilt med ord som ”förtryck” och ”tvång” utan att ha någon som helst insikt i varför muslimska kvinnor bär detta plagg.

Verkligheten är den att det finns massvis med kvinnor som frivilligt bär slöja, och tro det eller ej – det är varken ett skådespel eller ett självbedrägeri, som några debattörer vill få det till.

Några av de smartaste, starkaste och mest självständiga kvinnor jag känner bär slöja. För mig (och många andra) är slöjan en symbol för styrka, självständighet och inte minst mod. När man tror så starkt på något att man dagligen vågar utsätta sig själv för stirrande, hot och diskriminering, så är man bra mycket modigare än vad många människor någonsin kommer att bli.

Religion är i allra högsta grad en tolkningsfråga och inom alla religioner finns det både bra och dåliga tolkningar. Därför ska vi heller inte bortse från att det faktiskt finns män som tvingar kvinnor till att bära slöja med religionen som något slags alibi. Men dessa rötägg ska inte få representera de 1,5 miljarder muslimer som finns på vår jord.

Så hur kan det komma sig att vi har så olika uppfattningar om vad ett klädesplagg symboliserar? Den enda vettiga förklaringen är att felet inte ligger i klädesplagget, utan i hur betraktaren väljer att värdera den där tygbiten.

Man brukar säga att skönheten ligger i betraktarens ögon och det har nog aldrig varit mer sant än nu. Hur kan man inte tycka att alla ska ha rätten att få synas, oavsett om de bär hijab, kippa eller samedräkt?

Slutligen, till alla de kvinnor som dag efter dag bär sin slöja med stolthet, trots att ni får stå ut med glåpord, diskriminering och hot på grund av det ni tror på:

Ni är mina hjältar.

Mehdi Riahi