Miljöpartist: ​Låt det vara sommartid året runt

I natt, natten mellan lördag och söndag, går vi över till sommartid. Det är den tid som gäller under sju av årets tolv månader, det vill säga större del av året. Skälen till att vi en gång införde sommartid gäller dock i lika stor utsträckning för de övriga fem månaderna, då vi har normaltid (ofta kallad vintertid). Därför bör vi göra sommartid till normaltid året runt.

Det finns tre starka skäl att ta detta steg, vilket rent praktiskt får till följd att vi slutar ställa klockan fram resp. tillbaka två gånger per år. Sommartid som normaltid året runt skulle gynna barns hälsa, minska antalet hjärtattacker och självmord och minska klimatpåverkan.

Det starkaste skälet är att barnen får en extra timme för att leka och röra på sig i dagsljus, vilket är positivt för hälsan. En studie i ”International Journal of Behavioral Nutrition and Physical Activity” (2014) visar att barnens rörlighet skulle öka med sex procent under vintermånaderna om dessa var ljusare på eftermiddagarna. Med tanke på det stigande problem vi har med fysisk passivitet och övervikt så skulle ett sådant bidrag till bättre folkhälsa vara värdefullt. Att barn får mer tid för att kunna leka utomhus i dagsljus bör därför vara ett politiskt mål.

Det andra skälet till att dagens sommartid bör vara normaltid året runt är mindre stress i samband med bytena till och från sommartid två gånger per år. Det finns studier som visar att antalet allvarliga hjärtattacker ökar dagarna efter omställningen från normaltid till sommartid. Andra studier visar på högre risk för självmord bland män under veckorna efter bytet till sommartid.

Det tredje skälet är mindre klimatpåverkan. Huvudskälet till att sommartid infördes 1980 var att minska energianvändningen. En brittisk studie, publicerad i "Energy Policy" (2010), visar att koldioxidutsläppen skulle minska om sommartid gällde året om, eftersom elbehovet skulle minska när behovet är som störst (när människor kommer hem på eftermiddag och kväll). Översatt till Sverige skulle det innebära en utsläppsminskning som motsvarar de årliga utsläppen från 30 000 personbilar.

Vissa debattörer har föreslagit att man skulle gå åt andra hållet, alltså att ha dagens normaltid året runt. Problemet med det är att det skulle ge ännu mindre dagsljus och därmed fysisk aktivitet och också ökad energianvändning (genom att sommartiden skulle försvinna). Vi bör därför göra dagens sommartid till normaltid året runt, för hälsans skull och samtidigt, på köpet, minska utsläppen som skadar klimatet.

Stefan Nilsson (MP),
Riksdagsledamot