Moderaterna: Regeringen förstör för svenska småföretagare

Regeringen vill ge sken av att man satsar på småföretagande när man i själva verket höjer skatter och ökar den administrativa bördan. Förslaget om att sänka arbetsgivaravgiften för den första personen som anställs i enskilda firmor underlättar inte för entreprenörskap eller växande företag.

Särskilt inte ställt i kontrast till de 180 miljarder i skattehöjningar på jobb finansminister Magdalena Andersson och näringsminister Mikael Damberg nu genomfört eller aviserat på företagande och tillväxt.

Som ofta när det kommer till den socialdemokratiska skattepolitiken är förslaget om att subventionera just enskilda firmor illa genomtänkt.

I den mån det har någon effekt för anställningsviljan i enmansföretagen så kommer det till priset av inlåsningseffekter och ett ökat risktagande bland landet småföretagare.

Förslaget är nämligen konstruerat så att det enbart gäller för de enmansföretag som bedrivs i företagsformen enskild firma. Nedsättningen gäller alltså inte för anställningar i aktiebolag och träffar därmed inte den vanligaste bolagsformen i Sverige.

Att göra det mer fördelaktigt att växa som enskild firma jämfört med att växa som aktiebolag går stick i stäv med hur bolagsformerna är tänkta att fungera. Enkelt uttryckt är den enskilda firman inte lämplig för ekonomiskt risktagande, eftersom hela det ekonomiska ansvaret ligger direkt på ägaren.

Den som driver en enskild firma är personligt ekonomiskt ansvarig för hela verksamheten. Hus och hem, egna besparingar ned till sista krona kan användas för att utmäta bolagets eventuella skulder.

Det kan vara nog illa för en enskild person när verksamheten är liten och bara bedrivs för en person eller som en sidoverksamhet, men så snart anställda kommer in i bilden ökar risktagandet och den potentiella skuldbördan markant.

Ändå väljer alltså socialdemokraterna att lansera en modell där det blir mer skattemässigt fördelaktigt att växa just för enskilda firmor. Det tycks ha gått finansminister Magdalena Andersson förbi vilket ökat risktagande hon nu tvingar in människor i.

Något sådant personligt betalningsansvar för ekonomiska åtaganden existerar inte i aktiebolagsformen. Den utgör därmed en tryggare bolagsform för den som har ambitionen att expandera sin verksamhet och ha mer än en person anställd.

Att snedvrida konkurrensen till aktiebolagets nackdel är därför dåligt för svenskt entreprenörskap. För att skapa jobb och konkurrenskraft finns det väsentligt bättre åtgärder än att skattemässigt gynna enskilda firmor.

Det är också anmärkningsvärt hur illa regeringens politik hänger ihop. I dagarna levererade regeringen en proposition från Justitiedepartementet till riksdagen med ambitionen att det ska bli lättare för privatpersoner med skulder från näringsverksamhet att beviljas skuldsanering.

Det är en god ansats att det ska bli lättare att komma tillbaka efter ekonomiska misslyckanden. Desto konstigare är det därför att Finansdepartementet går på kollisionskurs med Justitiedepartementet.

Å ena sidan vill regeringen alltså göra det lättare att komma tillbaka från skuldsättning, å andra sidan föreslår man skattereformer som riskerar driva människor in i en skuldfälla.

Tyvärr har vi nu också fått vänja oss vid minskad transparens och öppenhet kring de förväntade effekterna av regeringens politik. Finansdepartementet har inte heller denna gång lyckats göra någon sysselsättningsprognos av sitt förslag.

Istället kommuniceras sysselsättningseffekterna med begrepp som ”nog” och ”kanske”. Att Andersson och Damberg sköter offentliga finanser, företagarpolitiken och sysselsättningspolitiken på så svaga grunder är skadligt för Sverige.

Det enda som är klart med det aktuella förslaget är att regeringen uppmuntrar folk att välja fel bolagsform för att växa och anställa.

Niklas Wykman (M)
Riksdagsledamot och skattepolitisk talesperson

Carl-Oskar Bohlin (M)
Riksdagsledamot med ansvar för bolagsrättsliga frågor