Amalia Berglöf svarar Nicole Rydén.
Amalia Berglöf svarar Nicole Rydén. - Foto: Privat/TT

Amalia, 19: Nej, Nicole Rydén, vi unga är inte alls lata

Amalia Berglöf svarar på Nicole Rydéns uppmärksammade artikel om dagens unga är lata.


Detta är åsiktstext i form av en debattartikel. Åsikterna är skribentens egna och inte Nyheter24:s.
Om skribenten

Amalia Berglöf bor i Stockholm och är ordförande för Stockholms elevkårer.

Följ hennes blogg.

Nicole Rydén skriver i sin debattartikel ”Det heter ”jobb” för att det är jobbigt att jobba era lata snorungar”(5/8) hur unga är för lata för att ta sig in i på arbetsmarknaden, och att det istället är resorna till Magaluf som lockar istället för surt förvärvade pengar och arbetslivserfarenhet. Det ger en missvisande bild av ungas syn på arbete.

Jag vill berätta om en annan verklighet. En verklighet där unga tackar nej till jobb för att arbetsgivaren inte lever upp till krav som arbetstagaren själv har. Västsvenska Handelskammarens undersökning Ungdomskollen från 2015 visar att det viktigaste för 90-talisterna är att få jobba med något en är intresserad av, social gemenskap, en bra chef och balans mellan jobb och fritid.

Att tacka nej till ett jobb som inte kan tillgodose detta är inte så konstigt egentligen. Att trivas på sin arbetsplats bör vara en självklarhet – för en arbetstagare som inte uppskattar sitt jobb är inte en resurs, utan en börda. Att matcha de krav som den unga generationen ställer är en uppgift arbetsgivare bör ta på högsta allvar.

Att framställa prioriteringen av studier som något negativt är också felaktigt. Jag tänker på dem som helhjärtat väljer att lägga tiden på böckerna för att det kräver den tiden det tar för att klara godkänt, eller som ser kunskaperna utbildningen för med sig som ovärderliga inför arbetslivet och därför till fullo värderar det. För samhället är det viktigt. Utbildningen blir ett sätt att kvalitetssäkra framtida arbetstagare, för att säkerställa vår kompetenskraft.

Unga engagerar sig också i högre utsträckning ideellt. Enligt LSU har antalet organisationer som fått statsbidrag på nio år ökat från 87 till 106 stycken. Som ideellt förtroendevald möter jag dedikerade unga varje dag som står i hög kontrast till den beskrivna ”latheten”.

Dessa unga projektleder filmfestivaler, arbetar i utskott eller driver sina intressefrågor i föreningar. Det är inte lönearbete, men det ger erfarenheter som är precis lika värdefulla. Det är viktigt att sådant i rekryteringsprocesser inte förbises.

Visst finns det dem som helt enkelt inte vill jobba, men att inte fånga upp dem och utreda orsakerna bakom är ett svek. Att studenter garanteras möten med studie- och yrkesvägledare är ett viktigt första steg för att kunna handleda de unga som inte upplever sig vara redo för ett jobb. Det är det minsta samhället kan göra för att få unga i arbete.

Men slutligen, det som talar mest för att unga inte är lata är statistiken. I torsdags rapporterade Arbetsmarknads- och etableringsminister Ylva Johansson att ungdomsarbetslösheten nu är den lägsta på 13 år. Det betyder alltså att unga jobbar. De prioriterar bort resorna till Magaluf och hugger i. Det, enligt mig, är långt ifrån en lat generation.

Amalia Berglöf,
Ung debattör

/
/
/
/
De senaste nyheterna direkt i din inkorg!
Håller du med?
Tack för din röst!
Artikeln kommer att lagras på Nyheter24.se, i en artikeldatabas eller motsvarande.