Som besökare på Nyheter24 samtycker du till användandet av s.k. cookies och adblockeridentifiering för att förbättra din upplevelse hos oss. Jag förstår, ta bort denna ruta!

Birgitta, 71: Hur kan du skämmas över humanitet, Anna Kinberg Batra?

- 08/12/2016, 10:35
Birgitta Hult tycker inte man ska ånga humanitet.
1 av 3

Birgitta Hult tycker inte man ska ånga humanitet.

Privat/TT

Birgitta Hult.
2 av 3

Birgitta Hult.

Privat

Anna Kinberg Batra.
3 av 3

Anna Kinberg Batra.

TT

Debattören: Historiskt sett är det unikt att ångra och skämmas över humanitet och solidaritet med förföljda och krigsdrabbade människor.

Detta är åsiktstext i form av en debattartikel. Åsikterna är skribentens egna och inte Nyheter24:s.

... ångrar, skäms, ångrar, skäms, ångrar, skäms...

Vart leder ett samhälle där politiker låter skam och ånger styra sina politiska val?

Det är ett sätt att fly från sitt ansvar! Det är att bli slav, kontrollerad, att ge makten till dem som styr genom att skambelägga! Det går en våg av politiker som skäms och ångrar Sveriges tidigare flyktingpolitik. De skäms över sin "tystnad". Det är precis så som Skammen tar makten! Det som de var stolta över innan, som de stod upp för, som de tog ansvar för får inte sägas längre. "Du var tyst!" säger Skammen. Och tystar!

Ångern är som ett radergummi som suddar ut ideologi, partiprogram, politisk beslutsamhet... men den skriver inte in något istället! Det blir bara ett tomt lite skrynkligt politiskt program som ger utrymme för dem som skambelägger att skriva in SIN politik!

Fredrik Reinfeldt står upp, är stolt, tystnar inte, ger inte bort sin röst, medan Anna Kinberg Batra skäms, ångrar och böjer sin nacke. Det blir så tyst när Skammen och Ångern dikterar politiken. Och det finns de som är villiga att skriva in sin politik på det där tomma utrymmet som uppstod när den politik som Moderaterna en gång var stolta över raderades ut.

Bland socialdemokratiska politiker finns en rörelse i motsatt riktning. Där finns en kamp för att få tillbaka en mer generös flyktingpolitik. De som kämpar för det böjer inte på nacken, skäms inte, tystnar inte. De är stolta. En sådan kamp ger inte plats för dem som skambelägger att fylla i något tomrum i deras politiska program.

Historiskt sett är det unikt att ångra och skämmas över humanitet och solidaritet med förföljda och krigsdrabbade människor.

Däremot har Skam och Ånger sin plats när länder och folk i efterhand inser att de varit tysta och låtit humanitära katastrofer ske utan att göra allt för att rädda människoliv och försvara mänskliga rättigheter och demokrati.

Birgitta Hult