Som besökare på Nyheter24 samtycker du till användandet av s.k. cookies och adblockeridentifiering för att förbättra din upplevelse hos oss. Jag förstår, ta bort denna ruta!

LUF: Hellre tombola om platserna i skolan än postkodlotteri

Joar Forssell (LUF): "Ge alla oavsett bakgrund en rimlig start på livet."

Joar Forssell (LUF) skriver om lottningen av skolplatser.

Joar Forssell (LUF)

Detta är åsiktstext i form av en debattartikel. Åsikterna är skribentens egna och inte Nyheter24:s.

I våras föreslog skolkommissionen i sin utredning “samling för skolan” att lottning var en bra princip när en skola har fler sökanden än platser. 

Vårt moderparti, Liberalerna, höll inte med. Det gjorde inte något av de andra ungdomsförbunden i Alliansen heller. 

De sa att regeringen med lottningen skulle låta valet av högstadieskola bli en “tombola” där människors framtid avgjordes med en lott och beklagade förslaget. 

Men vi i LUF tycker tvärtom, vi vill hellre ha tombola än postkodlotteri. Alla skolor borde förstås vara bra skolor. Tyvärr är det inte så idag och ofta ligger skolor med sämre resultat i områden där eleverna också är fattigare, föräldrarna har lägre utbildning och arbetslösheten är högre. 

Utanförskap gör samtidigt att det kan vara svårt för föräldrar att ta sin familj och flytta därifrån. Att fördela elever efter var de bor, genom den så kallade närhetsprincipen, är därför orättvist. 

Skolans roll är att ge alla chans till en lika start i livet. Tills dess att skolorna i förorten har samma kvalitet som de på landsbygden eller samma kvalitet som skolorna i Stockholms innerstad så kan man inte låsa dörren för de elever som vill gå i en bättre skola. För dem kan en liten chans genom en lott vara avgörande för deras framtid. 

Kö, som vissa högstadieskolor har idag, är orättvist. Om föräldrar kan ställa barnen i kö från tidig ålder är det barn från rika välutbildade familjer som kommer först. 

Deras föräldrar har ofta större koll på hur systemet fungerar. Elever vars föräldrar inte har lika bra koll på systemet, som inte ställer sina barn i kö från det att de föds, hamnar då hopplöst efter. 

Privata skolor kan dessutom sköta sin kö själva utan insyn, det är omöjligt att veta hur de väljer elever. Det fria skolvalet, som självklart är första princip, där elever eller föräldrar får välja den skola de tror är bäst, löser delvis problemet med närhetsprincipen. Men om många elever väljer att söka till samma skola fungerar det inte lika enkelt. 

På något sätt måste en välja vilka som ska få en plats om inte den populära högstadieskolan har tillräckligt med plats tills dess att eleverna har betyg som kan utgöra urval. 

Lösningen på det är ett obligatoriskt skolval med lottning på skolor där det finns färre platser än sökande elever. Då är det inte bara högutbildade föräldrar som gör aktiva val utan alla föräldrar. 

Segregeringen som uppkommer på grund av kösystemet försvinner och skolan får göra det den ska: Ge alla oavsett bakgrund en rimlig start på livet. 

Det här är inte en fråga där vi politiker har råd att klänga oss fast vid gamla system, det är en fråga om människors livschanser. Skolan får helt enkelt inte vara ett postkodlotteri.

Joar Forssell,
Ordförande Liberala ungdomsförbundet

Håller du med?

Mer:

Stor skillnad mellan svenska skolor – här är de bästa och sämsta kommunerna