Svenska toppolitiker diskriminerar personer med "fel namn"
En kartläggning som Kommunal har gjort visar att namnofobin, diskriminering av personer med "fel" namn, frodas i Sverige.
EU-kommissionen har gjort en undersökning där de tittat på vilka faktorer folk tror påverkar deras chanser på arbetsmarknaden.
I Sverige tror hela 63 procent tror att fel namn har stor betydelse, en hög siffra då snittet i EU är 14 procent.
Genom en egen undersökning skickade fackförbundet Kommunal mejl till politiker under fingerade namn. Två personer med svenskklingande namn, Emma Gustafsson och Erik Olsson, sökte kontakt med riksdagspolitiker och kommunalråd.
Samtidigt gjorde två personer med utländskt klingade namn samma sak. Fadiyah Ali och Farid Bishara fick dock inte alls samma typ av svar tillbaka. Emma och Erik hade 15 procent högre svarsfrekvens och hela 60 procent längre och utförligare svar.
"Dålig lön har ett namn"
Samtidigt som Kommunal har undersökt namnofobin i Sverige har Sifo gjort en undersökning på ämnet. Det visar sig att hela 88 procent av de som tillfrågats i undersökningen tror att arbetsgivare har diskriminerat personer baserat på namn.
– Man kan säga att dålig lön har ett namn. Inte ett svenskt namn, säger Annelie Nordström, ordförande för Kommunal i ett pressmeddelande.
Identiska uppgifter – dubbelt så mycket respons
Kommunal har även tittat på Almedalsprogrammet och skickade ut kontaktförfrågningar via det sociala nätverket LinkedIn till arrangörer, talare och föredragshållare. De skickade kontaktförfrågan på LinkedIn till 600 av personerna som står med i det officiella programmet.
De svenskklingande och utländskt klingande namnen hade identiska profiler där utbildning, erfarenhet och studieort var likadana.
Trots detta fick Emma dubbelt så många besvarade förfrågningar än Fadiyah.
