Sistaminutenklappar med hårda pärmar

“Jävla karlar” av Andrev Walden

Backlashen kom som ett brev på posten efter Augustpriset. “Nästan parodiskt självupptagen”, väste en kritiker efter Andrev Waldens nya podd. Men oavsett “likeability”-faktorn kvarstår faktum: “Jävla karlar” är en strålande debutbok. Fonden med de sju styvpapporna som passerar revy i lille Andrevs liv är mörk, men de vuxnas galenskaper beskrivs med rätt dos värme och humor.

"Rum utan titel" av Nina Hemmingsson

Hennes serierutor är ofta dräpande humoristiska, men Nina Hemmingssons debutroman är betydligt mer lågmält reflekterande. Konstnären Eva lever i en alltmer toxisk relation som får henne att tvivla på det mesta – framför allt sig själv. Finkalibrerad skildring av tvåsamhet som kvävande tvångströja.

"Maud Martha" av Gwendolyn Brooks.

Poetiskt kollage om en flicka i tjugotalets Chicago som tillåter sig drömma, trots den tuffa miljön och tidens rasism. Brook fick Pulitzerpriset för en av sina diktsamlingar – den första afroamerikan som mottog det. Denna tunna roman rymmer ett helt liv av besvikelser och strävan efter att trots allt hålla fast vid det vackra.

“Sniglar och snö” av Agneta Pleijel

Erotiken ges stor plats men hela tiden utifrån smärtpunkterna i Agneta Pleijels tredje självbiografiska roman. Skrivandet kräver en särskild slags hänsynslöshet, konstaterar hon och berättar bland annat om makens otrohet och om hur han får barn med en annan. Ändå landar hela berättelsen i en vacker och rörande försoning både med det liv som blev och med kärleken.

"Imperiets barn" av Liza Alexandrova-Zorina

Det finns ett Sverige som få ser – som skymtar fram när det sker olyckor likt hisshaveriet i Sundbyberg, Stockholm. Journalisten Liza Alexandrova-Zorina har granskat det ryskspråkiga parallellsamhället, som utgörs av människor från de forna Sovjetstaterna, utan rättigheter. Kvinnor anställs som hemhjälp men blir utnyttjade, och svartjobbare behandlas som djur. En ögonöppnare.

"Genom blå hagar" av Claire Keegan

Claire Keegan gillar att "se något vackert hända, som inte är förståeligt eller väntat" i litteraturen. I denna bok från 2007 sker just detta. Den innehåller åtta noveller, om människor som söker efter en plats eller en mening med livet. Med små åtbörder visar Keegan flera lager av hur livet kan få oss att ompröva våra sanningar eller oss själva. Det är rörande och förtrollande bra.

"Hemma" av Judith Hermann

En kvinna bor ensam på den tyska nordkusten. Hennes barn har flyttat ut och den centrala frågan är: vad är viktigt när man är tillbaka på ruta ett? Personerna i boken har inte gjort några slutgiltiga val – ofullständigheten är själva motorn i romanen. Det är en hyllning till livets små saker, men med politiska poänger om kvinnoförtryck och klimatkatastrof.

"Mitt älskade land" av Jelena Kostiutjenko

En reportagebok som ger en sällsynt inblick i det ryska samhället. Den undersökande journalisten Jelena Kostiutjenko visar läsaren Rysslands mest avlägsna hörn, möter fattiga i marginalen och försöker formulera landets själ. Kostiutjenko spårar också de händelser hon menar leder mot en allt mer fascistisk stat – som till sist invaderar Ukraina, dit hon också beger sig under krigets första dagar. Modigt, kompromisslöst och fascinerande.

"Historien om Fru Berg" av Ingvild Rishøi

Hon har lyfts fram som en ny nordisk stjärna för sin korta berättarkonst – och den Astrid Lindgren-liknande julberättelsen "Stargate" var förra året på allas läppar. I år kom novellsamlingen "Historien om fru Berg" på svenska, där titelnovellen handlar om Emilie, som får en hamster av sin frånvarande mamma. Att ge omsorg till en liten varelse, djur eller småsyskon, betyder i Rishøis böcker också att stärkas själv. Socialrealism och saga blandas, med fin lyhördhet för barnens inre.

"Alba och Asablotet" av Mårten Gisby och Henrik Johansson

Den sista delen i fantasytrilogoin om Alba är här – till glädje för barn och vuxna. Berättelsen om Landet Bortom är en oförutsägbar resa genom landskap präglade av nordisk mytologi. I centrum står den tuffa men långt ifrån perfekta tonåringen Alba, som växer upp i ovetskap om sitt riktiga öde. Gränserna mellan ont och gott skiftar i denna saga, som bebos av åskmakare, stridbara enhärjare, och troll – med mörk asamagi som fond.

“Septologin” av Jon Fosse

Konstnären och änklingen Asle bor i en enslig kustby. Grannen – ungkarlen och småbonden Åsleik – förser honom med ved och har också absolut gehör för bra konst. Fosses storverk “Septologin” är en rural roman i tre band, skriven utan punkter men med en rytm som gör att det inte märks. Språket är enkelt, läsningen lugnande för oroliga själar. Som skildrare av fylleri och föräldrauppror är Fosse också en stor humorist.

"Om uträkning av omfång" av Solvej Balle

Denna "Måndag hela veckan"-historia tilldelades Nordiska rådets pris. Berättelsen i sju band, varav tre nu finns på svenska, utgår från vardagsfilosofiska betraktelser kring vår existens villkor. Vad gör vi av tiden, vilket är vårt avtryck och hur ska vi se på vår plats i det enorma universum? Det är frågor Solvej Balle ställer via denna ovanliga, ofta lågmält funderande prosa.

“Bedragaren” av Zadie Smith

Ett bibliotek så fyllt av böcker att det får golvet att rasa. Den bilden leder läsaren in i Zadie Smiths nya roman – men är också en symbol för hela boken. “Bedragaren” bågnar och sviktar under sin egen tyngd. Här ryms kolonialism, slaveri, Dickens och den viktorianska erans medelmåttigaste författare. Allt beskrivet med osedvanligt gott humör.