Nyheter24
Annons

Kulturministern om kanon: ”En knäpp debatt”

Publicerad: 2 sep. 2025, kl. 11:06
Uppdaterad: 2 sep. 2025, kl. 14:16
Kulturminister Parisa Liljestrand (M) tar emot förslaget om en svensk kulturkanon vid en pressträff med kommitténs ordförande Lars Trägårdh på Gustavianum i Uppsala. Foto: Claudio Bresciani/TT

Ska verken i den svenska kulturkanonen skrivas in i skolans läroplaner och göras obligatoriska? Det är alldeles för tidigt att säga, säger kulturminister Parisa Liljestrand (M).

Ikea, Strindberg, Katitzi och Ingmar Bergman. Pappaledigheten, ”Aniara” och Pippi Långstrump.

På en pressträff på Gustavianum i Uppsala tog kulturministern emot slutbetänkandet ”En kulturkanon för Sverige” av utredaren och historikern Lars Trägårdh.

— Det är få statliga utredningar som har blivit så omdebatterade redan innan de har presenterats. Vi har fått en livlig, rolig, och knäpp debatt, både om kanonidén i sig och om vad den borde och inte borde innehålla, säger Liljestrand som ibland blivit ”rejält provocerad”.

Kommitténs ordförande Lars Trägårdh lämnar över slutbetänkandet ”En kulturkanon för Sverige” till kulturminister Parisa Liljestrand (M) vid en pressträff på Gustavianum i Uppsala.
Kommitténs ordförande Lars Trägårdh lämnar över slutbetänkandet ”En kulturkanon för Sverige” till kulturminister Parisa Liljestrand (M) vid en pressträff på Gustavianum i Uppsala.

100 verk

Annons

Nu har man kommit fram till 100 verk inom konstarter som litteratur, form, musik, film och scenkonst, samt samhälle med fokus på religion, lag och rätt, ekonomi och historia.

Litteraturen ges extra tyngd genom en antologi med tio dikter, plus tio sakprosaverk. Expertkommitténs Karin Sidén, docent i konstvetenskap, framhöll att de utvalda verken ska ses som ”fönster” till bildning och kunskap.

Men hur ska denna kanon användas mer konkret? Om den ”inte får effekt i skolan är det helt meningslöst” sade ordförande Lars Trägårdh till Sveriges Radio i våras och kommittén föreslår också att ”skrivningar om kulturkanon” ska införas i skolans styrdokument.

Betyder det att delar kan bli obligatoriska enligt samma modell som i Danmark?

— Kommittén har föreslagit ett antal saker, nu återstår för regeringen att remittera detta för att hämta in synpunkter, svarar Parisa Liljestrand.

Annons

Kursplanen

Kommittén föreslår också att delar av kulturkanonen ska ingå i kursplanen för svenska för invandrare. Huruvida den kan utgöra underlag även för det medborgarskapstest som regeringen vill införa är dock inget Parisa Liljestrand vill kommentera.

När kulturministern får frågor om hon läst vissa författare eller sett vissa filmer brukar hon hävda sin rätt att inte ta del av allt. Är då inte en statlig konturkanon ett slags kravlista gentemot exempelvis skolbarn?

— Absolut inte, så ser inte jag det. Jag ser det här som en produkt som ska vara inkluderande, som verkligen ska vädja till människor att ta del av den gemenskap som vi vill ha i Sverige i dag.

Fakta: Så ska kanonen användas

Kommittén föreslår att en ny stiftelse ska förvalta den svenska kulturkanonen samt revidera och uppdatera den, förslagsvis var tionde år. Stiftelsen ska jobba mot folkhögskolor och studieförbund men också mot allmänheten.

Kanonens 100 verk samt motiveringar till dessa ska publiceras digitalt.

En illustrerad utgåva ska ges ut i bokform.

Den ska enligt förslaget användas vid reformering av läroplaner och kursplaner både inom skolan och svenska för invandrare, SFI.

Kommentarer

Annons
Annons
Annons