Kosackvalet 2.0
Efter riksdagens erkännande av folkmordet på armenierna höjer borgerliga röster ett varningens finger för att vänsterpartiet styr de rödgrönas utrikespolitik.
Inför riksdagsvalet 1928 var det politiska läget spänt.
Statsminister var Carl-Gustaf Ekman (Det Frisinnade Folkpartiet) och socialdemokraterna gjorde gemensam valsak med kommunisterna under Arbetarepartiets flagg.
Högerns paroll "En var som röstar på Arbetarepartiet är en röst för Moskva" blev klassisk och valet gick till historien som "kosackvalet".
Taktiken att koppla samman socialdemokraterna med Sovjet fungerade och högern bildade regering under Arvid Lindman.
Såväl statsminister Fredrik Reinfeldt som utrikesminister Carl Bildt har de senaste dagarna ondgjort sig över riksdagens beslut att erkänna det turkiska folkmordet 1914 på kristna armernier.
Vänsterpartiet pekas ut som den drivande kraften bakom inte bara torsdagens beslut utan även hela den rödgröna utrikespolitiska överenskommelsen, vilket oroar såväl Carl Bildt som folkpartiets utrikespolitiske talesperson, Fredrik Malm.
Carl Bildt gillar inte de rödgrönas vänstersvängning i utrikespolitiken, och påminner om hur socialdemokraterna historiskt hållit vänsterpartiet stången i just dessa frågor.
Fredrik Malms artikel på Newsmill pekar också på hur vänsterpartiets ledare, Lars Ohly håller i den utrikespolitiska taktpinnen.
Detta är första gången i modern tid som socialdemokraterna, vänsterpartiet och miljöpartiet går till val som koalitionsalternativ.
Har socialdemokraterna därför tvingats släppa in vänsterpartiet och miljöpartiet i sitt mest förbjudna rum - utrikespolitiken?
Eller ska man tolka utspelet som att alliansen försöker skrämma väljarna med vänsterpartister i utrikesdepartementet?
Minns någon kosackvalet 1928? "Envar som röstar på Arbetarepartiet röstar för Moskva!"
