Därför hotas även ditt jobb av AI: "Måste vara vaksamma"
Världen har sedan i höstas hänförts av en chattrobot som kan svara på det mesta. Den väcker farhågor om att även högutbildade kan bli överflödiga på arbetsmarknaden inom en inte alltför avlägsen framtid.
Chat GPT har skapats av företaget Open AI och är en textrobot som tränats i att generera text. Den kan enligt utvecklarna svara på uppföljningsfrågor och rätta sig själv.
Roboten har lärt sig konversera genom att analysera enorma mängder texter från internet, den fick stort genomslag under hösten 2022.
Open AI grundades 2015 av några techentreprenörer, bland andra nuvarande vd:n Sam Altman samt Elon Musk, och är baserat i San Francisco. Uppdraget är att bygga artificiell intelligens som ska vara till nytta för mänskligheten.
Företaget jobbar för tillfället på den fjärde versionen av tjänsten, som ryktas lanseras under 2023 och klara än mer avancerade saker än den version som nu finns tillgänglig för testning.
Fakta: Open AI
Artificiell intelligens (AI) i olika former har funnits ett bra tag men i höstas kom ett brett genomslag.
Då lanserade företaget Open AI, som grundats av bland annat Elon Musk, sin textrobot Chat GPT.
Roboten som kan svara på de flesta frågor har sedan dess fascinerat världen.
Det är den upplevda mänskligheten och intelligensen som har skapat wow-effekten. Det säger Daniel Gillblad, forskningsansvarig på AI Sweden, som är nationellt svenskt AI-center.
— Vi tillskriver gärna maskiner som kan kommunicera med oss på ett mänskligt sätt extra intelligens och kapacitet, säger han.
Det betyder dock inte att Chat GPT alltid har rätt, även om den kan låta tvärsäker. Något som även bolagets vd Sam Altman påpekat.
Jobben som ligger risigt till
Klart är att AI-tjänsten har fått upp frågan om både möjligheter och risker med AI på agendan. Som vilka jobb som ligger risigt till.
I en rapport som Studieförbundet Näringsliv och Samhälle (SNS) gav ut nyligen slog forskarna fast att AI utmanar nya kategorier på arbetsmarknaden.
Om tidigare teknikutveckling, som till exempel robotar i industrin, ersatte rutinmässiga arbetsuppgifter så kan AI nu utföra mer komplexa och analytiska uppgifter.
— Den kan göra saker som att skriva text, ställa medicinska prognoser och programmera. Historiskt har teknikutvecklingen i högre utsträckning drabbat lågutbildade. Vår tanke är att AI kommer att påverka en bredare uppsättning av yrken, både högutbildade och lågutbildade, säger Lena Hensvik, professor i nationalekonomi vid Uppsala universitet och en av forskarna bakom SNS-rapporten.
Utöver Chat GPT har Open AI också tagit fram tjänsten Dall-e som kan generera bilder och AI-konst.
Substitut eller komplement
Både konstnärer, journalister och programmerare kan alltså känna en viss oro. Men det finns saker som AI-tjänsterna i nuläget inte klarar av.
— I nuläget finns det stora bitar av till exempel kreativitet som är svåra att ersätta med modeller som Chat GPT, säger Daniel Gilblad.
Eller som artisten Nick Cave nyligen uttryckte det i ett nyhetsbrev där han kritiserade en låttext som textroboten tagit fram: "Chat GPT har inget inre liv, den har inte varit någonstans och aldrig uthärdat någonting".
Som det ser ut nu är det också svårt för den typen av robotar att ersätta social kompetens, enligt Lena Hensvik.
— Det man ser i forskningen är att avkastningen på arbetsmarknaden för mer sociala förmågor ökar till förmån för mer kognitiva, säger hon och fortsätter:
— Det här påverkar helt klart vilka förmågor som arbetsmarknaden efterfrågar hos oss. Men exakt hur jobben påverkas beror på i vilken utsträckning AI kommer att vara ett substitut eller ett komplement.
Kan vi sluta jobba snart?
Men det går också att argumentera för att AI:n kan leda till att vi helt enkelt inte kommer att jobba lika mycket framöver.
Redan på 1930-talet förutspådde den brittiska nationalekonomen John Maynard Keynes att tekniken och den ekonomiska utvecklingen skulle leda till att människan hundra år framåt i tiden skulle kunna ägna sig åt annat än att jobba. Han föreslog en 15-timmars arbetsvecka för att vi inte skulle bli helt förvirrade av tillvaron.
Hittills har han som bekant haft fel. Men AI har åter riktat strålkastarljuset på frågan.
— Vi har börjat öka produktiviteten i samhället, och skulle kunna använda en del av det till att arbeta mindre. Det var ganska längesedan vi gjorde en arbetstidsförkortning i Sverige. Men då ska politiska och ekonomiska beslut till, säger Daniel Gillblad.
World Economic Forum, organisationen som anordnar ekonomitoppmötet i Davos, har en delvis annan syn. De menar att AI förvisso kommer att ta en massa jobb, men att ännu fler skapas, och att det dessutom frigör massa tid för anställda som kan ägna sig åt kreativt idéarbete snarare än rutinmässiga sysslor.
AI kan inte avuppfinnas
Det finns också andra risker med AI, förutom dem på arbetsmarknaden. Daniel Gillblad nämner till exempel att AI kan användas för storskalig desinformation.
— Jag tycker inte att man ska vara orolig. Vi måste vara vaksamma och se till att det hela tiden vidareutvecklas med rätt målbild. Vi måste förhålla oss till att AI finns här och nu, vi kan inte avuppfinna det, säger han.
Klart är att stora summor kommer att investeras i AI framåt. Senast i veckan kom nyheten att Microsoft de kommande åren ska pumpa in 10 miljarder dollar i Open AI, utöver de 3 miljarder dollar som bolaget redan har satsat.
Enligt forskarna är det idag svårt att överblicka hur mycket AI kan utvecklas i framtiden. Keynes profetia har fortfarande tio år på sig att slå in.
