Så ska EU möta konkurrensen från USA
Sverige balanserar i mitten när EU-länderna ropar på olika svar för att möta konkurrensen från USA.Oenigheten är fortsatt stor om nyttan med nya stöd och subventioner.
USA:s stora reformpaket för att få ner inflationen (Inflation reduction act) godkändes av president Joe Biden i augusti 2022.
Omfattande mer än 370 miljarder dollar är miljösatsningarna den stora delen i paketet, som ska hjälpa till att driva på utsläppsminskningen inom framför allt el- och transportsektorn genom skattelättnader för vindsnurror, solpaneler, batterier och elfordon.
EU har berömt miljösatsningarna, men oroas över att paketet ska snedvrida konkurrensen till nackdel för europeiska företag – som dessutom många delstater i USA nu försöker locka över Atlanten i stället för att få tillgång till det amerikanska stödet.
EU-kommissionen ska presentera åtgärdsförslag den 1 februari inför ett EU-toppmöte den 9-10 februari och har sedan tidigare utlovat förslag om en "suveränitetsfond" till i sommar för att få loss pengar till investeringar. Dessförinnan lovar man även någon form av "brygglösning" för att inte missgynna länder och företag med sämre ekonomiska resurser än andra inom EU.
På onsdag riktas världsekonomins blickar mot Bryssel när EU-kommissionen ska presentera sina kommande konkurrensplaner.
I vad som formellt kallas för kommissionens "inspel" till nästa EU-toppmöte, den 9-10 februari, ska detaljerna ges om hur man vill hantera konsekvenserna av det gigantiska stödpaketet IRA som USA:s president Joe Biden fick igenom i höstas.
IRA är en förkortning för engelskans Inflation Reduction Act (inflationsminskningslagen) men har allt oftare på såväl engelska som tyska och franska börjat uttalas som ett ord – Ira – för att inte blandas ihop med de våldsamma irländska nationalisterna i det gamla IRA.
Tung svensk roll
Paketet har hyllats för sitt sätt att stötta den gröna omställningen, men har också väckt stor oro inom EU för att amerikanska subventioner ska snedvrida konkurrensen och locka europeiska företag att utvandra över Atlanten i stället.
— Alla medlemsstater är eniga om två saker: det är bra att USA tar sig an klimatutmaningen på ett annat sätt än tidigare. Det andra är att det finns en del protektionistiska inslag i det här som inte är bra, helt enkelt, säger bistånds- och utrikeshandelsminister Johan Forssell (M) i en TT-intervju inne på Sveriges EU-representation i Bryssel.
Som ordförandeland i EU:s ministerråd under våren spelar Sverige en tung roll för att få EU-länderna att dra åt samma håll när det gäller EU:s motdrag.
Regler och stöd
Kommissionsordförande Ursula von der Leyen har redan skvallrat lite om vad som är på gång. I ett tal i Davos den 17 januari utlovade hon en plan för utsläppsfri industri för att "göra Europa till den gröna teknikens och industriella innovationens hemort".
Planen står på fyra ben: enklare tillståndsregler för grön teknik, utbildning för att få kompetent personal, mer internationell handel samt subventioner och uppluckrade statsstödsregler.
Det sistnämnda är den stora stridsfrågan. Enklare statsstöd kan snedvrida konkurrensen internt i EU då stora rika länder kan ge mer stöd åt sina företag. En lösning kan vara mer pengar centralt från EU – vilket långt ifrån alla är förtjusta i.
— Karl Marx på steroider, ska Nederländernas EU-ambassadör Robert de Groot ha sagt om tanken på gemensamma EU-lån för att stötta industrin, enligt uppgifter till nyhetssajten Politico Europe.
Neutral medlare?
Redan inför kommissionens inspel håller de Groot och hans kollegor på att diskutera vad EU-länderna ska säga om saken vid toppmötet i februari. Oenigheten är fortsatt stor.
Sju medlemsländer – däribland Finland och Danmark – varnar för ett "subventionsrace" i ett brev till kommissionen.
Som ordförandeland står Sverige utanför, även om regeringen flitigt försöker betona att det gäller att undvika både handelskrig och en tävling om vem som kan subventionera mest.
— Sen förstår vi och märker att det finns andra medlemsstater som är mycket mer inne på att nu ändra i statsstödsregler och använda EU:s egna fonder, och kanske utöka dem, och det är klart att här behöver vi, om vi inte kommer längre fram (i förhandlingarna) med USA, fatta ett beslut och vara en neutral medlare i detta, säger Johan Forssell.
Till Nya Zeeland
Hade Sverige inte varit ordförandeland hade man kanske kunnat trycka på hårdare för den svenska linjen. Forssell ser det ändå som en fördel att just nu vara ordförande.
— Det ger oss lite större möjlighet att kunna påverka än annars. Sen ingår det i ordföranderollen att allting blir inte, av förståeliga skäl, exakt alltid som man vill, säger handelsministern.
Han hoppas själv kunna bidra till bättre konkurrenskraft för EU genom att trycka på för att färdigställa nya handelsavtal.
— På vår agenda står att underteckna med Nya Zeeland. Jag är på väg till Nya Zeeland om bara några veckor. Australien är ju också långt framskridet, säger Forssell.
Viktigt möte
Sannolikt kommer en del av kampen om IRA – eller Ira om man så föredrar – att också utkämpas i Sverige då EU:s och USA:s gemensamma handels- och teknikråd, TTC, ska mötas på svensk mark under våren med tunga amerikanska ministrar och EU-kommissionärer på plats.
Kanske försöker regeringen då göra som med EU-kommissionen för några veckor sedan och ta TTC-delegationerna upp till Kiruna och ishotellet i Jukkasjärvi.
— Ja, vi får se om vi använder det som förhandlingsknep: ta in dem i isrummen igen, säger handelsministern i Bryssel.
.jpg)
