I en tid där mobilen har ersatt plånboken och betalningar sker med ett snabbt knapptryck har kontanterna blivit mindre och mindre vanligt. Men i takt med att digitaliseringen gör samhället smidigare, blir vi också mer sårbara.
Forskare och experter varnar därför för att Sveriges nästan kontantlösa ekonomi kan bli en akilleshäl i ett allt mer instabilt säkerhetsläge, som en cyberattack.
Missa inget viktigt, följ oss på GoogleSverige – ett land utan beredskap i fickan
Sverige är i dag ett av världens mest digitaliserade länder. Enligt Riksbanken sker så mycket som 90 procent av alla betalningar digitalt, och svenskarna tar i snitt ut mindre än 1 000 kronor per person och år. Samtidigt pekar cybersäkerhetsexperter på en växande risk: ju mer beroende vi blir av nätet, desto större blir sårbarheten, skriver Bankomat.
"Folk tar för givet att kort och nätbetalningar alltid fungerar", sa Maria Lundström, beredskapschef på Riksbanken.
Cyberattacker mot banker och betalningssystem har blivit en del av en ny sorts krigföring. Marcus Murray, grundare av cybersäkerhetsföretaget Truesec, menar att hotet inte längre handlar om enskilda bedragare, utan om statligt stödda aktörer som vill förstöra stabiliteten ur en politisk syn.
"Banksektorn är ett prioriterat mål för ryssarna", sa Murray, enligt Placera och fortsatte:
"De vet hur mycket skada det orsakar samhället".
"Om kontanterna försvinner…"
Niklas Arvidsson, professor vid KTH och forskare inom betalningssystem, ser kontanter som en central del av Sveriges krisberedskap.
– En god krisberedskap bygger på att det fler alternativa infrastrukturer – som till exempel kontanter, kortbetalningar och Swish – som kan användas om en av någon anledning inte fungerar. Så om kontanter försvinner försämras denna beredskap, säger han i en intervju med Nyheter24.
Han förklarar att även om en eventuell enkrona kan stärka motståndskraften, finns risker med att flera betalningsinfrastrukturer är beroende av samma underliggande system och "om dessa inte fungerar kan flera alternativa tjänster slås ut samtidigt", enligt honom.
Vad är en e-krona?
E-krona är ett förslag från Riksbanken som handlar om att införa en digital version av den svenska kronan – alltså en statligt garanterad digital valuta.
Källa: Riksbanken
LÄS MER: Därför ska du inte bli helt skuldfri
Kommer kontanterna att försvinna?
Trots det digitala skiftet finns det i dag inga politiska planer på att avskaffa kontanterna helt, enligt honom,
– Om kontanter ska försvinna helt måste Riksbanken uppdrag att ge ut kontanter avslutas, dvs. Riksdagen och Regeringen skulle kunna ändra Riksbankens uppdrag genom att ta bort ansvaret att ge ut kontanter. Inget politiskt parti driver detta – utan snarare det motsatta – vilket innebär att det idag inte finns tecken på att kontanter kommer försvinna helt, säger Arvidsson och fortsätter:
– Däremot minskar användningen kontinuerligt så vi kan förvänta oss att kontantanvändningen framöver kommer att vara stabil på en låg nivå eller fortsätta att minska.
De drabbas hårdast av ett kontantfritt samhälle
Frågan om ett kontantfritt samhälle är inte bara teknisk, utan också social. Vissa grupper skulle drabbas hårdare än andra om kontanterna försvann helt.
– Det är främst äldre, personer med funktionsvariationer samt nyanlända som skulle drabbas hårdast. Dessutom kan både personer och handlare i glesbygd med otillfredsställande tillgång till Internet och telekomnät drabbas, säger han.
En möjlig renässans – i kris
Kan kontanterna göra en comeback? Arvidsson menar att det finns scenarier där kontanterna återfår sin roll – men bara om samhället är förberett.
– Ja, i detta fall skulle kontanter kunna få ett uppsving men även detta skulle inte vara enkelt. Om kontanter ska fungera väl i denna situation krävs att konsumenter har tillgång till kontanter hemma samt att dessa är i mindre valörer samtidigt som butiker ska ha kontanter i valörer så att de kan ge tillbaka växel.
Han tillägger att många svenskar inte längre är vana vid att hantera kontanter.
– Om det bara är 500-lappar som finns att tillgå blir det problem att köpa exempelvis bröd och mjölk. Dessutom måste konsumenter vara trygga med att använda kontanter och många har inte lärt sig utseendet på de nya kontanterna – som kom för runt 10 år sedan – vilket kan innebära en viss försiktighet eller otrygghet att använda kontanter, säger han.
Bankerna och staten bär ansvaret
Enligt Arvidsson ligger ansvaret för att kontanterna fungerar både på banker och staten.
– De har tillsammans det fulla ansvaret.
Tidigare betalningsutredningar har tydlig pekat ut ansvaret och föreslagit att kontantdepåer ska finnas utspridda över hela Sverige. Bankerna har dessutom fått i uppdrag att säkerställa att det finns möjlighet att både sätta in och ta ut kontanter i hela landet.
Utredningarna har även föreslagit att försäljning av vissa varor, som mat, drivmedel och läkemedel – måste acceptera kontanter.
– Så lagstiftarna tvingar både Riksbanken och privata banker att ta ett allt större ansvar.
Så kan kontanterna se ut i framtiden
Hur kommer framtidens svenskar se på kontanterna? Som något föråldrat, eller som en trygghet vi borde ha värnat mer om?
– Jag tror att kontanterna kommer finnas kvar om 20 år men att de används i liten omfattning. Kontantanvändningen är högst hos äldre och låg hos unga vilket innebär att den demografiska utvecklingen kommer leda till en fortsatt minskning av kontantanvändningen. Över tid kommer de att bli samlarobjekt som minner om vår historia och kanske därför värdefulla för samlare. Så vissa kommer inte veta vad kontanter är, andra kommer att skratta åt dem som en förlegad teknologi och vissa kommer att sakna kontanterna, avslutar Niklas Arvidsson.
